fredag 29 december 2017

Kollektivtrafikens bleka plyte i Motala kommun

Motala kommun består av en centralort (Motala) med ca 31.000 invånare, därutöver 6.700 invånare utspridda över blandad landsbygd, ca 3.000 i Borensberg, ca 500 var i Tjällmo och Fornåsa och resten fördelat över 16st tätorter och småorter enligt SCB.

Det vill säga ca en tredjedel bor UTANFÖR centralorten Motala. Ta då en stilla bläng på hur kollektivtrafiken i kommunen ser ut i detta ögonblick:

De röda strecken markerar busslinjer. Det är rätt glest mellan dem (utom inne i Motala centralort). Flera orter har inte ens överhuvudtaget kollektivtrafik längre. Östgötatrafiken har sparat in på landsbygdsbussarna och Motala kommun har inte lyft ett finger trots att de enligt Ötraf har bjudits in till samtal om hur besparingarna skulle slå. I Motala kommuns Mål- och resursplanplan för 2018 står det:
"I tätorten har vi också lyckats samordna den lokala kollektivtrafiken med tiderna för pendeltåget. Viktigt är att vi nu sätter fokus på att göra restiderna så korta som möjligt."
Det här är ju förstås ett hån mot alla oss som inte har någon kollektivtrafik ÖVERHUVUDTAGET!!! Vi skiter väl i om restiden kortas med några minuter i stan, ge oss en endaste busslinje istället!

Galghumorn i kråksången är att Motala kommun nu måste sköta alla skolskjutsar själva, innan busslinjerna lades ner kunde högstadieeleverna åka kollektivtrafik till och från skolorna dvs bussarna går fortfarande fast Motala kommun står för räkningen och ingen annan får åka med!
Listigt? Inte så värst va?

Om man roar sig med att lägga in högstadieskolorna och dela upp kommunen i ungefärliga upptagningsområden ser det ut så här:

Jag är rätt så säker på att om man omvandlade högstadiebussarna till riktig kollektivtrafik (inkl en tidig morgontur för gymnasieeleverna, någon dagtur för hemmavarande och kvällsturer för fritidsärenden) och såg till att det klaffade bra med byten vid de större busslinjerna så skulle säkert bussarna få passagerare! Och om ni nu vill krama närtrafiken så behåll den också då där den kanske eventuellt är användbar. Ur ett miljöperspektiv måste det vara oändligt mycket bättre om 10-20pers kan åka buss några mil på landsbygden än att stadsbor slipper vänta några minuter extra?

För övrigt anser jag att demokratin i Motala inte fungerar.

Demokrati?

Låt mig börja så här: Jag är en varm vän av demokrati. Jag har väldigt svårt att se något annat som fungerar i ett modernt, upplyst samhälle.
Med det sagt: Demokratin i Motala kommun fungerar inte!

För att illustrera min tanke så börjar vi uppifrån i Sverige. Folket väljer riksdagens besättning var fjärde år. Den/de som vinner bildar regering och tillsätter ministrar/statsråd som styr de olika departementen som består av drösvis med förhoppningsvis kompetenta specialister och tjänstemän. Regeringen kan önska och vilja göra massor av förändringar men det ska stötas och blötas i departementsberedningar och statliga utredningar innan slutligen riksdagen röstar eller beslut kan tas i regeringssammanträden. Notera gärna att departementen INTE beslutar själva!
Det här är riktigt bra, samhällsutveckling ska ta tid och beslut ska mogna fram. Visst finns det undantag men långsamheten borgar åtminstone för (för det mesta) ordentligt genomförda utredningar där alla berörda tillfrågas. Samhället som stort skyddas från eventuella enskilda inkompetenta politiker genom att processen är långdragen och alla förslag ska passera många instanser innan ett ev beslut kan genomdrivas.

Vi hoppar ner till kommunnivån.
Folket väljer kommunfullmäktiges besättning var fjärde år. För att jämföra med staten brukar kommunfullmäktige kallas för kommunens "riksdag" medan kommunstyrelsen och nämnderna tillsammans utgör kommunens "regering". De olika nämnderna motsvarar närmast regeringens olika departement men till skillnad från den statliga nivån är det kommunfullmäktige (och inte "regeringen") som utser ordförande ("ministrar") i respektive nämnd. I kommunen kan det liknas vid en "samlingsregering", eftersom företrädare för både majoriteten och oppositionen sitter i kommunstyrelsen och övriga nämnder.

Så här långt förstår man hur det funkar. Den stora skillnaden är att man på kommunal nivå kan delegera ut massor av viktiga beslut direkt till nämnderna som då inte behöver tas upp i vare sig kommunfullmäktige (riksdagen) eller kommunstyrelsen (regeringen). Det innebär att gediget utredningsarbete i många instanser samt brett förankrade beslut helt sätts ur spel. Istället får politiker, ev helt utan kompetens, enskilda individer, ta beslut inom nämnderna. Om man t.ex. tittar på bildningsnämnden i Motala kommun så räcker det med att 5st politiskt tillsatta individer (av 9) röstar lika så är beslutet taget (t.ex. att lägga ner Godegårds skola) utan större krav på vare sig utredning eller förankring.


Jag anser därför att grundtanken med representativ demokrati är åsidosatt på kommunal nivå av Motala kommun. Visst, man kanske följer kommunallagen bokstavsmässigt men idén med representativ demokrati är att de beslut som tas självklart ska representera invånarnas åsikter.


Det måste införas en mycket tydligare, transparent process för hur beslut får tas i de olika nämnderna och även kommunfullmäktige (se mer tankar här), hur man säkerställer att alla vinklar beaktas samt att alla berörda får komma till tals. Sedan kommer det alltid att vara så att alla kan inte älska alla beslut men man kan åtminstone få hoppas på att beslutet var rätt i det ögonblicket, någon som är hopplöst förlorat i Motala kommuns politiska korridorer för tillfället.

torsdag 14 december 2017

Nötter efter KF-möte 11/12

Den 11/12 var det så dags för mitt fjärde KF-möte som inleddes med demokratisk dramatik! Caroline Unéus anmälde under punkten "fastställande av dagordningen" att hon ville ta upp en extra punkt på dagordningen utgående från ett mail angående Godegårds skola. Detta är tydligen tillåtet under sittande möte OM hela KF godkänner det. En sosse opponerade sig direkt men Caroline krävde ändå votering (trots att det egentligen räckte med ett (1) nej). Nu utbröt allmän förvirring och KF-mötet ajournerades i ca 10min. När vi fick komma in igen så genomfördes voteringen och förslaget röstades ner dvs den extra punkten fick inte tas upp på dagordningen vilket förstås var väldigt ledsamt men helt i majoritetens linje att vägra lyssna på fakta och sunt förnuft utan istället blint och krampaktigt hålla fast i ett utifrån sett felaktigt beslut som vilar på en knapphändig utredning med direkta sakfel.
Den icke upptagna punkten på agendan var ett mail från Pia Hjelmar som syns nedan:

Majoriteten i Motala Kommun är förstås livrädda för att nedläggningsärendet ska tas upp i KF (röstningssiffrorna ang dagordningen ovan väldigt jämna), vilket är ett märkligt beteende. OM det inte finns några skuggor över beslutet, OM allt är korrekt i utredningen, OM alla riskanalyser och konsekvensanalyser har gjorts i den omfattning som är rimliga för den här typen av beslut: Vad är de så rädda för? Jag hoppas innerligt att Förvaltningsrätten dömer till Godegårds skolas fördel, att Bildningsnämnden INTE hade rätt att ta detta beslut. Då åker ärendet tillbaka till Motala kommun igen som kanske inser sitt eget bästa och avvaktar t.ex. en ev. landsbygdsutredning och projektet "Service i samverkan" eller ÅTMINSTONE genomför en korrekt utredning!


Efter detta fastställdes dagordningen och "Allmänhetens frågestund" inleddes.

Jag har ställt frågan "Hur ska gymnasieelever utan kollektivtrafik kunna ta sig till/från gymnasiet?" vid tre KF-möten (innan detta):
  • Den 28/8 hänvisade KF till Östgötatrafikens Närtrafik "en service vardagar kl. 09.00-12.30 och 17.00–22.00". Detta är förstås fullständigt omöjligt att använda för gymnasieelever med skoldagar kl 8-16.
  • Den 9/10 när jag ställde frågan igen (eftersom Närtrafiken inte fungerar för gymnasieungdomar) svarade KF att dagen efter KF-mötet (alltså 10/10) var ett möte med Ö-trafs VD inplanerat då detta ska tas upp igen.
  • När jag ställde frågan den 13/11 om vad som hade kommit ut av mötet den 10/10 så svarade KF att det hade resulterat i att de hade kommit överens om att det behövs ett möte.
Denna gång vill jag då förstås höra om detta nya överenskomna möte har genomförts sedan den 10/10 och vad som i såna fall är resultatet?
Vid detta KF-möte (11/12) fick jag svaret att mötet inte har genomförts än (på drygt två månader?!) utan det blir i jan/feb nångång. Jag släpper förstås inte den här bollen, min egen dotter går ut nian i sommar och står då utan kollektivtrafik.


 
 
Den 28/8 och den 9/10 ställde jag frågan "Var är strategin för personalförsörjning avseende förskolelärare och lärare som kommunen lovade ta fram enligt MVT 15/6-17?"
Svaret den 28/8 var att "nu finns det väl lärare i Fornåsa" vilket var ett helt irrelevant svar på frågan. Den 9/10 var svaret att det "pågår en översyn av förvaltningens kompetensförsörjningsarbete. Dagens fråga är förstås när översynen förväntas vara klar samt hur resultatet kommer att presenteras?
Vi detta KF-möte (11/12) fick en insatt person svara (istället för Egberth eller Rudberg) vilket var väldigt intressant! Rolf Hansson berättade att Personalchefen hade initierat ett arbete angående personalförsörjning i allmänhet när Fornåsas lärare + rektor slutade för ett halv år sedan. Hittills har arbetsgruppen fokuserat på förutsättningarna för personalen i en vid bemärkelse (han nämnde bla kompetensutveckling och kollektivtrafik) men ska snart gå vidare i arbetet. Jag kommer förstås att fortsätta vara nyfiken på detta men den här gången fick jag iallafall rimligt respektfulla och troliga svar!
    

Vid KF den 13/11 reflekterade jag över det positiva i att förskolorna i t.ex. Tjällmo, Godegård och Fornåsa svämmar över av barn och att det faktiskt antagligen kommer att ske nybyggnation på en del småorter i kommunen vilket innebär att det sannolikt tillförs ännu fler barn och frågade "Var är planerna för utbyggnad av förskolorna bums och skolorna inom 5 år?".
Svaranden från KF relaterade då till en åldersväxling i lokalerna som används i Klockrike (samnyttjande av lokaler mellan förskola-skola). Dagens fråga är självklart då när detta börjar användas på fler småorter i kommunen så att t.ex. Tjällmo-föräldrar slipper hämta-lämna barn på förskola i Borensberg?
Rudberg svarade denna gång att arbete pågår, men Tjällmo är svårlöst inom skolans/förskolans lokaler så nu tittar de på att öppna en avdelning i Granliden!!! Men Halleluja! Tillslut ser man lösningen som har funnits under näsan hela tiden! Hoppas att arbetet går fort nu!



Vid KF den 13/11 ställde jag frågan "Finns det en visselblåsarfunktion för de anställda i Motala kommun som säkerställer anonymitet?". Svaranden från KF svarade att "frågan hade beretts tidigare men det hade inte sjösatts eftersom det främst är till för grova anklagelser mot högre chefer och några såna har ju inte kommit fram så då behövs det ju inte". Min fråga blir då självklart hur man kan veta att det inte har funnits grova anklagelser mot högre chefer om man inte har haft möjlighet att anmäla?
Det finns även en inbyggd motsättning i att de styrande ska bestämma om införandet av en arbetsgivarkritisk funktion. Vad tycker partierna som är representerade i KF, bör Motala kommun införa en anonym visselblåsarfunktion för anställda i kommunen?
Här fick jag väldigt märkliga svar... Först av Egberth i talarstolen som skyllde alla uttalanden förra gången på juristen och dessutom inte alls tyckte att det fanns någon motsättning i att de styrande ska bestämma om införandet av en arbetsgivarkritisk funktion... Sedan berättade hon att arbetet med visselblåsarfunktion pågår (i kanske kommunledningsförvaltningen?), vilket förvånade flera KF-ledamöter som inte hade hört talas om detta tidigare! Dessutom kom juristen fram efteråt och sa att hon inte kan ha menat så förra gången för det vet hon ju inte?!
Dagens glädjeämne i denna fråga var att Oppositionsrådet Caroline Unéus svarade tydligt JA på frågan ställd till KF, det behövs en visselblåsarfunktion i Motala kommun!
  
 
Jag ställde även frågan om hur planerna för en landsbygdsdebatt ser ut (istället för den inställda i Godegård). Är partierna representerade i KF villiga att ställa upp på detta?
Egberth svarade att den kommer att bli av i slutet av januari, håll öron och ögon öppna!!!
 
 
Jag ställde även frågan om hur kommunen kommer att välja ut vilka orter som får delta i "Service i samverkan", projektet från "Hela Sverige ska leva" som Motala kommun deltar i. Egberth svarade att "jättemånga hade kommit" på första mötet vilket för mig är helt ointressant, jag vill fortfarande veta vilka orter som tillåts delta.
 
 
Min sista fråga gäller uttalandet i MVT att Tekniska förvaltningen anser att "alla skolor ska vara anslutna till en ordentlig gång- och cykelväg" vilket är väldigt glädjande, jag förutsätter förstås att även alla barns vägar till/från skolbusshållplatserna ingår i detta? Detta fick jag inget svar på under mötet men de kanske inte uppfattade det som en fråga... Jag följer förstås upp detta!
 
 
Efter mina frågor & svar följde en strid ström av frågor angående Godegårds skola:
  • Martin Hjelmar frågade vad Rudberg menar med en "samlad/enad profession" eftersom både fack och lärare har lyft bladet från munnen och berättat att det inte alls har varit positiva till detta.
    Rudbergs svar var att facken inte sa ifrån alltså håller de med. Jag är inte arbetsrättsjurist men det låter lite tunt i mina öron?
  • Stig-Arne Karlsson frågade varför det måste vara så bråttom?
    Rudberg svarade att beslutet borde ha klubbats i juni men man ville inte göra det precis innan skolavslutningen.
    Tusen frågor på det... Var verkligen utredningen klar då? Om inte, på vilka grunder tänkte man lägga ner i såna fall? Hur skulle det kunna ha blivit SÄMRE i juni?
  • Anna Hellqvist frågade varför Motala inte kan acceptera skolar med färre än 40st elever när det fungerar i både Örebro och Linköping?
    Rudberg svarade då istället att det inte är antalet barn som är problemet utan att det blir för få lärare. Nya ursäkter/förklaringar hela tiden...
Det fanns även flera frågor angående Godegårds skola, Rudberg tröttnade nog lite för vid ett tillfälle bad han nonchalant KFs ordförande att "bunta ihop lite frågor".
Oerhört respektlöst anser jag.
Det här gäller människor som faktiskt, på riktigt allvar får sina liv sönderslagna och nyttjar den enda demokratiska rättighet de har att komma till tals med beslutsfattarna (eftersom de inte vågar sig till Godegård) och Rudberg kan inte ens bemöta dem på ett professionellt sätt! Senast jag tittade hade Rudberg betalt för att sitta där, vi andra sätter till vår fritid för att få vara en del av den demokratiska processen (även om vi tycker att den fungerar sämre än blinkersen på nya bilar). Skärpning!
 
Tack för nu!

söndag 10 december 2017

Frågor vid Allmänhetens frågestund vid Kommunfullmäktiges möte 11/12 -17

Inskickat till Motala kommun idag:


Hej, jag vill gärna ställa följande frågor vid Allmänhetens frågestund vid Kommunfullmäktiges möte 11/12 -17:
Jag har ställt frågan "Hur ska gymnasieelever utan kollektivtrafik kunna ta sig till gymnasiet?" vid tre KF-möten (innan detta):
Den 28/8 hänvisade KF till Östgötatrafikens Närtrafik "en service vardagar kl. 09.00-12.30 och 17.00–22.00". Detta är förstås fullständigt omöjligt att använda för gymnasieelever med skoldagar kl 8-16.
Den 9/10 när jag ställde frågan igen (eftersom Närtrafiken inte fungerar för gymnasieungdomar) svarade KF att dagen efter KF-mötet (alltså 10/10) var ett möte med Ö-trafs VD inplanerat då detta ska tas upp igen.
När jag ställde frågan den 13/11 om vad som hade kommit ut av mötet den 10/10 så svarade KF att det hade resulterat i att de hade kommit överens om att det behövs ett möte.
Denna gång vill jag då förstås höra om detta nya överenskomna möte har genomförts sedan den 10/10 och vad som i såna fall är resultatet?

 
Den 28/8 och den 9/10 ställde jag frågan "Var är strategin för personalförsörjning avseende förskolelärare och lärare som kommunen lovade ta fram enligt MVT 15/6-17?"
Svaret den 28/8 var att "nu finns det väl lärare i Fornåsa" vilket var ett helt irrelevant svar på frågan. Den 9/10 var svaret att det "pågår en översyn av förvaltningens kompetensförsörjningsarbete. Dagens fråga är förstås när översynen förväntas vara klar samt hur resultatet kommer att presenteras?

  
Den 13/11 reflekterade jag över det positiva i att förskolorna i t.ex. Tjällmo, Godegård och Fornåsa svämmar över av barn och att det faktiskt antagligen kommer att ske nybyggnation på en del småorter i kommunen vilket innebär att det sannolikt tillförs ännu fler barn och frågade "Var är planerna för utbyggnad av förskolorna bums och skolorna inom 5 år?".
Svaranden från KF relaterade då till en åldersväxling i lokalerna som används i Klockrike (samnyttjande av lokaler mellan förskola-skola). Dagens fråga är självklart då när detta börjar användas på fler småorter i kommunen så att t.ex. Tjällmo-föräldrar slipper hämta-lämna barn på förskola i Borensberg?

  
Den 13/11 ställde jag frågan "Finns det en visselblåsarfunktion för de anställda i Motala kommun som säkerställer anonymitet?". Svaranden från KF svarade att "frågan hade beretts tidigare men det hade inte sjösatts eftersom det främst är till för grova anklagelser mot högre chefer och några såna har ju inte kommit fram så då behövs det ju inte". Min fråga blir då självklart hur man kan veta att det inte har funnits grova anklagelser mot högre chefer om man inte har haft möjlighet att anmäla?
Det finns även en inbyggd motsättning i att de styrande ska bestämma om införandet av en arbetsgivarkritisk funktion. Vad tycker partierna som är representerade i KF, bör Motala kommun införa en anonym visselblåsarfunktion för anställda i kommunen?

   
Jag skulle även vilja veta hur planerna för en landsbygdsdebatt ser ut (istället för den inställda i Godegård). Är partierna representerade i KF villiga att ställa upp på detta?

  

  

mvh / Christina Sundeck, landsbygdsbo, tvåbarnsmamma, civilingenjör i maskinteknik, driver bloggen och FB-sidan Vägrenarna

Utredning: Landsbygdsskolor i Motala Kommun

 Jag förstår verkligen INTE Motala kommuns politiker, nästan oavsett partifärg. Nu ska det dras igång en utredning om skolorna på landsbygde...