Kollektivtrafik för femtioelfte gången...

I veckan som var genomfördes ett möte mellan byaråd i Mtl kommun, politiker i Mtl kommun samt Östgötatrafiken. Mötet var initierat av Anders Bengtson (landsbygdsutvecklare i Mtl kommun) och Ewa Carlgren Nilsson (projektledare för "Service i samverkan" från Hela Sverige ska leva). Jag deltog från Korskrogs Byaråd tillsammans med 12st representanter från andra bygdelag/byaråd från norr till söder i Motala kommun.

Från politikerhåll deltog Erik Backman (M), Jan Arvidsson (C), Kjell Fransson (L) Elias Georges (S), Elias Hallén (mp) och Amanda Hellman (S). Från Östgötatrafiken deltog VD Sofia Malander (jurist i botten, tydligen jätteviktigt att berätta?) och två herrar till. Mötet inleddes med ett presentationsvarv och därefter fick alla landsbygdsrepresentanter några minuter var för att lyfta sina frågor.

Jag hade med mig tre frågor från Korskrog:

• Gymnasieelever boende i hela kommunen måste kunna ta sig till gymnasiet, oavsett om de läser i Motala, Linköping eller Mjölby kommun.
• Skolskjutsarna ska vara öppna för allmänheten i mån av plats. Det innebär också att kompisar ska kunna följa med varandra hem efter skolan i mån av plats.
• Det vore önskvärt med någon/några kvällsturer på landsbygden så att ungdomar (och även vuxna) kan ta sig hem från kvällsaktiviteter t.ex. Kulturskolan.

De andra landsbygdsrepresentanter lyfte dessa och andra frågor t.ex. bättre pendlingstrafik och att närtrafikens tider bör utökas.

Därefter var det Östgötatrafiken som skulle bemöta våra frågor och önskemål. Ö-trafs VD började med att berätta om Ö-trafs övergripande mål (bl.a. att bidra till regional utveckling) men slutade sin beskrivning med att kollektivtrafiken inte kan lösa allas enskilda rese-önskemål.

Efter detta ställdes ett stort antal frågor från landsbygdssidan (och även några från politikerhåll) där Ö-trafs VD's svar på nästan alla frågor var:

• De följer sina direktiv från Region Östergötland
• De stora trafikstråken är viktigast
• Några nya (nygamla) busslinjer är inte aktuellt, då får Motala kommun betala det helt själva i Ö-trafs regi (tilläggslinjer)
• Motala kommun bestämmer vem som får åka med skolskjutsarna (Motala kommun betalar för skolskjutsar som Ö-traf utför eftersom det är kommunens ansvar att tillse att grundskoleelever kommer till skolan)
• Motala kommun får inte bedriva allmän kollektivtrafik
• Vi ska vara glada för att Östgötapendeln går till/från Motala
• All kollektivtrafik är olönsam, även de proppfulla linjerna i Linköpings innerstad
• Landsbygdslinjerna är inte speciellt klimatsmarta

Inga av ovanstående svar var ju speciellt konstruktiva (utom det ang skolskjutsarna) avseende landsbygdsfrågorna.

Det positiva för landsbygden i Motala kommun var att politikerna som deltog verkade lyssna på våra problem och flera gånger ifrågasatte kommunens eget regelverk rörande skolskjutsar och gymnasieelever. Förhoppningsvis leder det till snabba, enkla förbättringar som påverkar vardagen för många barnfamiljer. Däremot är det inte lönt att hoppas på nya/nygamla busslinjer inom en snar framtid, men förhoppningsvis kommer politikerna att ta med våra frågor till Region Östergötland och försöka bearbeta den skattefinansierade vägen.

Närtrafiken förtjänar ett eget omnämnande. Flera landsbygdsrepresentanter var mycket nöjda men skulle önska utökade tider, vilket Ötraf avvisade med en väl underbyggd förklaring: fordonen är  upptagna i rusningstrafik varför Närtrafiken aldrig kan bli ett alternativ för vare sig skol- eller jobbpendling.
Närtrafiken är en pedagogisk utmaning, de som nyttjar den kanske inte är fena på internet och det är ju det enda stället som Närtrafiken finns beskriven på. Dessutom är förklaringen galet komplicerad. Icke desto mindre så verkar Närtrafiken funka enligt de på mötet som använder den. Prova gärna själv och lämna synpunkter rörande hållplatser, tider mm till Ö-traf så att de kan förbättra den.

Förhoppningsvis blir det en fortsättning på kollektivtrafikdiskussionen i samma forum lite längre fram, det som känns positivt nu är att vi verkar ha påbörjat en dialog med framför allt Motala kommun!

Man skulle rent av kunna tänka sig att det kallas för Landsbygdsdialog: Kollektivtrafik?
Kanske ska det även finnas Landsbygdsdialog: Bredband? Där finns det redan ett arbete startat av Godegård och Tjällmo som det går att haka på.
Finns det fler Landsbygdsdialoger som behövs?
Heureka! :-)

Jämlikhet, rättvisa eller ingenting för landbygden?

Ett demokratiskt och välmående samhälle är en komplex historia. En del saker är rättvisa, andra är jämlika. Vi betalar t.ex. olika mycket skatt. Det tycker jag är rättvist, alla drar sitt strå till stacken och så räcker förhoppningsvis summan till alla. Ett jämlikt skattesystem där alla betalar på kronan lika mycket skulle förstås inte fungera.
  

Problemet är att jämlikhet och rättvisa kostar pengar. För det mesta skattepengar.

Kollektivtrafik, rättvis eller jämlik?
Om kollektivtrafiken skulle vara jämlik då skulle det gå bussar var sjätte minut över hela landsbygden. Det är naturligtvis helt orimligt.
Men hur skulle en rättvis kollektivtrafik se ut då?
Ur ett nationellt perspektiv så är det gymnasieelever som fyller bussarna. Man kan då enkelt föreslå att en rättvis kollektivtrafik ska grundas i att tillgodose att alla gymnasielever ska kunna ta sig till och från skolan eftersom de inte kan välja att ta t.ex. bilen eftersom de flesta inte har vare sig körkort eller bil. Om man dessutom vill minska antalet bilresor av miljömässiga hänsyn så kan man förstås planera in några turer som passar för jobbpendlare också (om det passar för gymnasieeleverna så passar det kanske även deras föräldrar?). Det kallar jag en rättvis kollektivtrafik!

Skola, jämlik eller rättvis?
Skolan är lite jobbig ur den här aspekten. Eleverna som grupp ska behandlas galet jämlikt, det ska inte spela någon roll var du bor; du ska ha rätt till en jämlik skola med bra lärare, lokaler och läromedel oavsett var i Sverige (eller Motala kommun) du bor. Eleverna som individer däremot måste behandlas rättvist vilket innebär att individuella anpassningar måste göras oavsett om du har lätt att lära, svårt att sitta still eller behöver extrahjälp.

    

Huruvida själva undervisningen är jämlik eller rättvis i Motala kommun har jag inte fakta att bedöma (fast "en skola för alla" och nedläggningen av Ekenäs anser jag är ett gravt feltänk) men närheten till skola måste också vägas in eftersom trötta barn naturligtvis har svårare att tillgodogöra sig undervisningen oavsett hur bra den är.
Det är djupt orättvist att 6-åringar har uppemot en timme enkel resa till sin anvisade skola. Det är också gravt orättvist att lägga ner en fungerande skola som dessutom har bland de bästa resultaten i hela Motala kommun med motiveringen att kvalitén är för dålig, dessutom mitt i ett läsår.
Vad är då rättvist?
Jag anser att låg- och mellanstadiebarn inte ska ha längre restid än 30min enkel resa och så får skolorna hamna där de hamnar, det är min typ av rättvisa. Det finns ingen entydig forskning som visar att små skolor skulle ge sämre utbildade elever, snarare tvärtom.
Och lika självklart ska förskola och äldreboende ligga i anslutning till låg- och mellanstadieskolorna, det finns så många vinster med det. Först de uppenbart ekonomiska med samordning av kök, bibliotek, datasal, gympasal mm och utöver det den sociala biten för både unga och gamla.

Räddningstjänst, jämlik eller rättvis?
Räddningstjänst är ytterligare en funktion som måste vara jämlik så tillvida att alla ska ha lika rätt till hjälp vid olyckor, bränder etc. En fullt ut jämlik räddningstjänst med lika kort utryckningstid och samtliga resurser till alla adresser skulle säkert innebära 4-6 brandstationer i Motala kommun och det är förstås orimligt.
Hur ser en rättvis räddningstjänst ut då?
Ja den är förstås spridd över kommunen i form av kapabla frivilligbrandkårer som komplement till brandstationen i Motala och framförallt lokalt förankrade, det märktes ju inte minst vid sommarens bränder.

Kommunikation, jämlik eller rättvis?
Alla fast bosatta ska självklart ha tillgång till fast telefoni (eller tillräckligt god teknik) samt bredband. Detta är inte en rättvisefråga, alla ska ha jämlika förutsättningar i hela kommunen.
Om nu Telia får för sig att riva det fasta telefonnätet för att underhållet är för dyrt på landsbygden så anser jag att Motala kommun är skyldiga att driva Telia framför sig tills ett fullgott alternativ finns på plats. Nu sitter man och väntar och hoppas att det ska lösa sig självt, vilket det förstås aldrig kan göra. Motala kommun måste stå upp för sina medborgare och kräva färdiga alternativ innan kabeln stängs ner.
Likadant med bredband. Motala kommun måste trycka på bredbandsbolagen så att de tar med även mindre "lönsamma" områden med färre abonnenter i sina erbjudanden. Idag är bredband en förutsättning i vardagen för många, både företag och privatpersoner och om man även vill möjliggöra för fler att kunna arbeta hemifrån i hela Motala kommun så är det en absolut förutsättning att bredband finns överallt. Här finns inga gråzoner tycker jag, bredband till alla är enda svaret!

Det är självklart att allt i Motala kommun inte kan vara jämlikt mellan landsbygd och tätort men lite jäkla rättvisa kan man åtminstone begära.

Vårtal i Klockrike

Igår kväll höll jag det traditionsenliga vårtalet på Valborgsmässoafton i Klockrike (oerhört trevligt att bli tillfrågad). Det var även traditionsenligt väder, regn och +8 grader. Å andra sidan fick jag upp ett Facebook-minne från valborg 2015 och då snöade det så det hade kunnat vara värre!

Många hade trotsat vädret för att lyssna på den skönsjungande kören (som gjorde en heroisk insats i regnet med blöta noter), lyssna på mig, stödja 6:orna som sålde fika, korv med bröd och lotter och värma sig vid brasan.
  
Här nedan är mitt manus (som jag kanske inte följde ordagrant) men det jag vill trycka extra på är att vi måste göra våra röster hörda!
Gå på kommunfullmäktigemötena som är kvar innan valet (nästa är 7/5 kl 17:00 i Folkets Hus med Allmänhetens frågestund schemalagd till 18:30), lämna synpunkter till Motala kommun här eller prata med de politiker som du tycker är vettigast så kanske de skriver en interpellation om din fråga. Om vi inte syns eller hörs så finns vi inte!

  
Hej! Jag heter Christina och är landsbygdsbo!
 
Jag är född landsbygdsbo och är det fortfarande. Jag har funderat på varför jag fortfarande är det. Det är inte så att inte tillfällen har funnits, när jag läste på högskolan t.ex. hade det varit lätt att flytta till lägenhet men så blev det inte. Nu några år senare har jag kommit fram till att jag inte gillar folk helt enkelt.
 
Missförstå mig rätt nu, jag gillar folk i rimliga mängder men jag gillar inte att trängas vare sig på vägen eller i affären. Jag åker ofta till Sthlm i jobbet och kan verkligen inte förstå hur man kan acceptera att sitta timtal om dagen i en bilkö och hoppas på att alla andra kör tillräckligt förnuftigt så att det inte tar en timme extra att komma fram...
Ica Maxi en torsdag efter jobbet är ren och skär tortyr. Jäktade vuxna, hungriga barn och gigantiska ostyrbara vagnar i vänster-höger-trafik på en gång. Nä, jag tycker helt enkelt inte om stora människosamlingar till vardags.
 
Om jag nu inte gillar folksamlingar till vardags, vad gillar jag då egentligen? Om jag ska prioritera i livet så är förstås familjen och vår hälsa viktigast men sen kommer helt klart att få vara ifred och sköta oss själva.
Jag har en 40-minuters-runda som jag försöker ta mig runt helst varje dag men minst någon gång på helgen. Livskvalitet för mig är att se färgskiftningarna på gärdena, känna hästlukt och gödselstank, höra alla vårfåglarna och se vårblommorna och kanske bäst av allt: se hela universum från gårdsplanen en kall stilla januarikväll.

Man väljer bort saker för att bo på landsbygden.
Man kanske väljer bort de flesta spontana nöjeskvällarna, man måste nästan alltid ta bilen till allting istället för cykel, fritidsutbudet på nära håll blir rätt begränsat och man får nöja sig med det som finns.
  
Man kanske också får ta större ansvar om man bor på landsbygden. Man måste antagligen ha två bilar eftersom det inte finns några bussar, man kanske skaffar elverk eftersom det tar längst tid att få tillbaka strömmen på landet och man får skjutsa på sina barn till allt och alla eftersom det ofta är för långt för att cykla.
  
Men allt det här är ok för mig. Jag prioriterar min livskvalitet över restaurangbesök med vin eller spontanshopping via cykel. Jag bestämmer över mitt liv och mina val.
 
Gränsen går när politiker och tjänstemän saboterar för barnen. För att en familj ska kunna fungera så måste det fungera för barnen annars är det "GAME OVER" och dags att flytta. Jag tänker förstås på nedläggningen av Godegårds skola men det skulle kunna hända varsomhelst på landsbygden.

Vi som bor på landsbygden är väldigt tåliga och ansvarstagande men vi betalar faktiskt lika mycket skatt som stadsbor och det tycker jag kräver respekt från politikernas sida. Det är ingen naturlag att det just är landsbygdsfunktioner som ska skäras i när det blåser snålt i kommunens plånbok.
Visst inser jag att det inte kan finnas en simhall i varenda korsning men kollektivtrafik med några avgångar på vardagarna hade hjälpt till avsevärt.
 
Vi landsbygdsbor måste ta ansvar för att göra vår röst hörd i debatten. Om vi vill ha lekparker, bredband och äldreboenden så måste VÅRA röster höras, din och min. Stadspolitiker kommer aldrig självmant satsa pengar på landsbygden för de varken uppskattar den eller förstår hur vi tänker.
 
När Motala kommun så uppenbart struntade i Fornåsas barn när alla lärarna inkl rektorn sa upp sig från Fornåsa skola ungefär så här års förra året så fick jag nog och startade Vägrenarna eftersom jag vill att landsbygden ska leva och fungera!
 
För det är ju ändå landsbygdsbor som vi har valt att vara, jag citerar Ulf Lundell:
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ,
ingen kommer i min närhet, som stänger in och stjäl.
Jag trivs bäst när dagen bräcker, där fälten fylls av ljus,
när tuppar gal på avstånd, när det är långt till närmsta hus.
Men ändå så pass nära, att en tyst och stilla natt,
när man sitter under stjärnorna, kan höra festens skratt.
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ.
  
Och kom ihåg: Det är inte fel att längta bort ibland, men glöm inte att längta hem!

Demokratisk härdsmälta eller en 3-åring som är för trött att somna?

Den 4/4 skrev jag en insändare (och även ett inlägg här) baserad på Camilla Egberths uttalande i MVT den 1/4 att ”Det måste bli tydligare vad som gäller vid allmänhetens frågestund. Det måste vara tydligt vem som ska svara, vem som medborgarna kan ställa frågor till och också vad för frågor som man kan ställa” som bland annat baserades på att Allmänhetens frågestund använts mer frekvent på senare tid och att flera frågeställare ifrågasätter nedläggningen av Godegårds skola.

Att vilja begränsa medborgarnas möjligheter baserat på A: att allmänhetens frågestund används flitigare och B: att medborgarna ifrågasätter tagna beslut verkar helt absurt. Att uppmana till att medverka i demokratin och sedan tycka att det blir jobbigt när vi gör det är lite som en 3åring som är för trött för att somna… Det här är ytterligare ett exempel på att jag tycker att demokratin har kört i diket i Motala kommun.

Jag skrev min insändare den 4/4 angående att Egberth ville begränsa Allmänhetens frågestund och kallade det för en ”demokratisk härdsmälta” om man gör det. Jag kan även lägga till ”som en 3åring som är för trött för att somna” för att bredda den mentala beskrivningen lite.

Den 21/4 svarade Elias Georges på min insändare i MVT att han tycker att jag är orättvis i min beskrivning och att det är viktigt med öppenhet i Motala kommun. Han tycker inte att allmänhetens frågestund ska användas till ”allmänpolitisk debatt” utan medborgarna ska få svar på sina frågor. Här undrar jag om vi har varit på samma KF-möten? (OBS retorisk fråga, han har varit ordf alla gånger som jag har varit där.) Det som INTE (eller väldigt sällan) händer är just att frågeställaren får raka svar på sina frågor och debatt KAN det inte bli eftersom frågeställaren inte får ställa följdfrågor.

Jag håller absolut med om att öppenhet är jätteviktigt och att det finns förbättringspotential på Allmänhetens frågestund: Begränsa politikernas möjligheter att svamla och ge möjlighet till en följdfråga, då är jag nöjd!

Christina Sundeck, landsbygdsbo och bloggar på Vägrenarna

PS Kom gärna och hör mig vårtala på Valborgsmässoafton kl 19 i Klockrike! DS

Reflektion i efterskott över Allmänhetens frågestund 16/4

I eftermiddags kunde jag tyvärr inte delta vid Allmänhetens frågestund under Kommunfullmäktiges möte i Motala, men tack vare att Godegårds Bygdegård live-sände via Facebook så kunde jag titta i efterskott, för övrigt skulle det vara ett busenkelt sätt för Motala kommun att live-sända hela mötena via Facebook (i brist på tillgång till "riktiga" webbsändningar) om man bara ville...

Nåväl, idag ställde Emelie Gemzell, förälder från Godegård följande 6 st frågor:
  
● Endast ett (1) förändringsalternativ, nedläggning, togs upp i den bristfälliga utredningen om Godegårds skola. Självklart finns det FLERA olika alternativ till förändring och utveckling att utreda!
○ Fråga: Varför bjöd man inte in representanter för skolan, föräldrar och bygderåd till samråd INNAN utredningen startades?
 
● Vi saknar förståelse och vilja från politiker och tjänstemän att sätta sig in  i den hotbildmot livet på landsbygden och vårt gemensamma behov av hållbar samhällsutveckling för hela Motala kommun, som nedläggningsbeslutet av en landsbygdsskola innebär. Nedläggningen av Godegårds skola har exempelvis slagit hårt på vårt äldreboende Solgläntan, eftersom att skolan och äldreboendet delade matsal. Nu finns bara 1 av 3 tjänster kvar i köket vilket har begränsat möjligheterna till matserveringen där väldigt.
○ Fråga: Var finns helhetsperspektivet och nyttorna med att lägga ner skolor på landsbygden?
  
● Klimat- och miljöaspekterna av den ökande trafiken som skolnedläggningen nu för med sig har inte diskuterats över huvud taget. Vi har ett gemensamt ansvar att uppfylla Parisavtalet!
○ Fråga: Varför tar kommunen inte hänsyn till detta?
 
● Kostnadsökningen och tidsspillet för föräldrar som måste skjutsa sina barn extra mil varje dag har heller inte tagits hänsyn till i den bristfälliga utredningen.
○ Fråga: Hur tänker ni att skolbeslutet bidrar till social hållbarhet när barnens fritid förbrukas till transporter?
 
● Allt detta ser vi som bor på landsbygden mycket allvarligt på. Vi menar att övergripande komplexa samhällsbyggnadsfrågor ALDRIG bör avgöras av en handfull skolpolitiker i en enskild nämnd vars förvaltning inte sysslar med samhällsbyggnad.
○ Fråga: Är det möjligt att initiera att en oberoende haveriutredning görs som syftar till att reda ut faktiska konsekvenser och hur en optimal process för hur samhällsviktiga förändringar egentligen bör gå till för att upplevas som trygg och demokratisk för medborgarna?
 
● Vi i Godegård har efter nedläggningsprocessen av Godegårds skola med bl a falska anklagelser om att bedriva hot och trakasserier och vara farliga, förlorat allt förtroende för Motala kommun. Innan vi kan gå vidare med att engagera oss i landsbygdsutvecklingsfrågor så måste kommunen återskapa detta förtroende.
○ Fråga: Hur ska kommunen återskapa det förtroendet?
 
  
Jag påstår att alla frågorna är relevanta, självklart ur ett specifikt Godegårds-perspektiv men även som allmänna landsbygdsstrategifrågor och förtroendefrågor.

Hur sorgligt är det då inte att Rudberg avfärdar fråga 1-5 med "nedläggningen gick rätt till, det har förvaltningsrätten också sagt" istället för att ta frågorna på allvar. Miljöfrågan till exempel, är en typisk övergripande fråga som man från politiskt håll mycket väl kan ha en åsikt om. Man har faktiskt redan haft det, redan 2015 formulerades följande i LUP 15-18 (Lokalt utvecklingsprogram:

Att då inte respektera frågeställaren och frågan med att åtminstone ge ett svar utifrån ett allmänt hållet perspektiv är... ja vad ska jag säga... sorgligt är det närmsta jag kommer.

Sedan kliver Motalas flaggskepp Egberth upp och svarar på fråga nr 6.

"Det krävs två för tillit och förtroende"

Jösses, vad ska man säga?
Egberth ljög i direktsänd radio om att det fanns diarieförda hot från Godegårdsborna mot politikerna, detta var enligt min granskning av alla diarieförda hot en direkt lögn som inte på något sätt har tagits tillbaka (om Egberth hade missförstått något t.ex.). Förtroendebyggande? Nja, pass på den.
Mot bakgrund av ovanstående "hot" så ställde majoriteten in debatten i Godegård. Tillitsskapande? Nja, "ett ostron har mer ryggrad" är ett citat som flyger genom huvudet på mig i dessa dagar.
Dessutom är det så att politikerna sitter i en maktposition kontra medborgarna. Det borde ligga i själen på varje politiker med ett högre syfte att vilja göra gott att väljarna ska känna tillit till och förtroende för de politiker som väljarna faktiskt har valt.

Jag är så innerligt nöjd att jag INTE har röstat på sossarna i Motala kommun, de förtjänar varken min tillit eller mitt förtroende!

Inskränka möjligheten att ställa frågor vid KF-möten? Dåligt aprilskämt?

Jag läser till min stora förvåning att Egberth vill "strama upp reglerna runt allmänhetens frågestund", förvisso oklart hur och varför.

Vill jag missförstå med flit (för övrigt en paradgren för politiker) så kan jag tolka det som att "allmänheten", dvs bl.a. jag, har blivit för jobbiga och näsvisa.

Jag vänder mig även mot att allmänhetens frågestund "bara" skulle användas för frågor angående Godegårds skola, Jag har deltagit vid hittills fem tillfällen (senaste nötterna finns här) och endast ställt några få frågor ang detta, resten av mina frågor rör allt från landbygden i allmänhet till demokratins sotdöd.

Om man är folkvald politiker så vill jag gärna tro att man vill göra gott, göra skillnad för sina väljare (enligt vad man själv tror på för ideologi förstås). Om väljarna då ifrågasätter utredningar och tagna beslut så kanske första instinkten inte ska vara "fan vad de gnäller!" utan kanske mer åt hållet "undrar varför de gnäller?"

Allmänhetens frågestund är oerhört viktig ur ett demokratiskt perspektiv eftersom det kanske är det enda tillfället som enskilda medborgare i Motala kommun faktiskt kan komma till tals med den politiska ledningen. Eftersom demokratin i Motala kommun i övrigt har kört i diket enligt min mening är det demokratisk härdsmälta att begränsa allmänhetens frågestund!

Om Egberths oro rör vem som ska svara på frågorna så är det väl ett internt bekymmer i KF tänker jag? Dessutom tror jag att det utreddes under hösten att frågor får ställas såväl till styret som till oppositionen (som grupper). Så mitt svar är att Egberth får gå hem och titta vilka huvuden hon har att välja på, de som bör kunna svara från hennes politiska sida är hon själv eller nämndernas ordföranden om de inte vill kasta in någon sakkunnig. Oppositionen får utse egna svarspersoner.

Hur svårt var det på en skala?

Och våra folkvalda politikers eventuella drömmar om att göra gott för sina väljare lämnar jag därhän...

Kollektivtrafik, för femtielfte gången...

Ni som har följt mig ett tag vet att jag är mäkta irriterad på hur kollektivtrafiken fungerar (eller kanske mera INTE fungerar) i Motala kommun!!! Jag har ställt frågor om detta på fem KF-möten i ett halvår nu (suck, dags att skaffa ett liv kanske?) utan några speciella framsteg.

Så, i ett försök att vara lösningsorienterad istället för problemfokuserad så har jag skrivit ihop en marknadsanalys som Motala kommun gärna får använda, alldeles gratis faktiskt! Slit den med hälsan!

 

Nötter från KF 5/3

Så har det varit kommunfullmäktigemöte igen. Jag deltog för femte gången med frågor. Denna gången bad Elias Georges oss frågeställare att vara kortfattade eftersom KF's ledamöter skulle få en utbildning ang hot & hat, läs mer om min respons ang hot & hat här.
    
Jag ställde följande frågor vid allmänhetens frågestund den 5/3 (fast i kortformat eftersom vi skulle skynda oss, alla ledamöter hade tillgång till frågorna via sammanträdesportalen sen innan):
     

1: Jag har ställt frågan "Hur ska gymnasieelever utan kollektivtrafik kunna ta sig till/från gymnasiet?" vid fyra KF-möten (innan detta).

• Den 28/8 hänvisade KF till Östgötatrafikens Närtrafik "en service vardagar kl. 09.00-12.30 och 17.00–22.00". Detta är förstås fullständigt omöjligt att använda för gymnasieelever med skoldagar kl 8-16.
• Den 9/10 när jag ställde frågan igen (eftersom Närtrafiken inte fungerar för gymnasieungdomar) svarade KF att dagen efter KF-mötet (alltså 10/10) var ett möte med Ö-trafs VD inplanerat då detta ska tas upp igen.
• När jag ställde frågan den 13/11 om vad som hade kommit ut av mötet den 10/10 så svarade KF att det hade resulterat i att de hade kommit överens om att det behövs ett möte.
• Den 11/12 hade inget nytt hänt utan det skulle bli ett möte i "jan/feb nångång".

-> Min fråga till majoriteten är: Vad händer egentligen? Det är över ett halvår sedan jag ställde första frågan.

-> Svaret denna gång var att det ska ske ett möte denna vecka (alltså v10) och det arbetas för en lösning till hösten. Hoppsan. Fast nu vet ju vi alla att det inte är samma sak som att det faktiskt är löst till hösten. Men ändå. Stay tuned...

    

2: Den 28/8 och den 9/10 ställde jag frågan "Var är strategin för personalförsörjning avseende förskolelärare och lärare som kommunen lovade ta fram enligt MVT 15/6-17?"

• Svaret den 28/8 var att "nu finns det väl lärare i Fornåsa" vilket var ett helt irrelevant svar på frågan.
• Den 9/10 var svaret att det "pågår en översyn av förvaltningens kompetensförsörjningsarbete.
• Den 11/12 frågade jag när översynen förväntades vara klar samt hur resultatet kommer att presenteras? Rolf Hansson berättade att arbetsgruppen har fokuserat på förutsättningarna för personalen i en vid bemärkelse (han nämnde bla kompetensutveckling och kollektivtrafik) men skulle snart gå vidare i arbetet.

-> Mina frågor till majoriteten är: Vad har hänt de senaste tre månaderna? När kan översynen förväntas vara klar samt hur kommer resultatet att presenteras?   
-> Rolf Hansson var sjuk så inget svar på denna fråga.

    

3: Vid KF den 13/11 reflekterade jag över det positiva i att förskolorna i t.ex. Tjällmo, Godegård och Fornåsa svämmar över av barn och att det faktiskt antagligen kommer att ske nybyggnation på en del småorter i kommunen vilket innebär att det sannolikt tillförs ännu fler barn och frågade "Var är planerna för utbyggnad av förskolorna bums och skolorna inom 5 år?". KF svarade inte på frågan utan relaterade istället till en åldersväxling i lokalerna som används i Klockrike (samnyttjande av lokaler mellan förskola-skola).

Den 11/12 frågade jag när detta ska börja användas på fler småorter i kommunen så att t.ex. Tjällmo-föräldrar slipper hämta-lämna barn på förskola i Borensberg? KF svarade då att de tittar på att öppna en avdelning i Granliden.

-> Min fråga till majoriteten är: Nu är det nästan 3 månader sedan beskedet på KF att avdelningen skulle öppnas, när sker invigningen? Det tog ju bara 3 månader att lägga ner Godegårds skola.

-> Direkt svar (nästan chockerande): Granliden öppnar 3:e april! Det måste vara underbara nyheter för de som dagispendlar till Bbg idag. Sedan kan man undra varför det tog från augusti till mars innan det blev verklighet men ändå! Grattis Tjällmo! Nu är foten i dörrspringan...

    

4: Vid KF den 13/11 ställde jag frågan "Finns det en visselblåsarfunktion för de anställda i Motala kommun som säkerställer anonymitet?". KF svarade att "frågan hade beretts tidigare men det hade inte sjösatts eftersom det främst är till för grova anklagelser mot högre chefer och några såna har ju inte kommit fram så då behövs det ju inte".

Den 11/12 frågade jag då självklart hur man kan veta att det inte har funnits grova anklagelser mot högre chefer om man inte har haft möjlighet att anmäla? Den svarande från KF berättade då arbetet med visselblåsarfunktion pågår, vilket förvånade flera KF-ledamöter som inte hade hört talas om detta tidigare!

-> Min fråga till majoriteten är: Vad har hänt under se senaste 3 månaderna?

-> Dagens svar förstod jag nog inte riktigt. Egberth hänvisade till att en utbildning i jäv & etik skulle genomföras och att anställda kan lämna synpunkter i LedMot. Fast förra gången sa Egberth att en visselblåsarfunktion var under framtagning? Inte helt tillfreds med det svaret kan jag säga.

   

5: Den 11/12 berättade jag att jag hade läst i MVT den 1/12-17 att Tekniska förvaltningen skulle se över att "alla skolor ska vara anslutna till en ordentlig gång- och cykelväg". Jag frågade då om det gällde ALLA skolbarn dvs om även alla barns vägar till/från skolbusshållplatserna ingår i uppdraget? Detta fick jag inget svar på.

-> Mina frågor till majoriteten är när översyn och ev. ombyggnad av barns vägar till skolbusshållplatser kommer att ske samt när översyn och ev. ombyggnad av skolbusshållplatser kommer att ske?

-> Dagens svar var att så hade de aldrig sagt och nån artikel har de inte hittat. Det som pågår är att skolvägar inne i Motala ses över i samband med att gator byggs om.
Vi kan börja i artikel-änden. Det är klart att det finns en artikel, både i MVT och Corren som en vänlig själ i KF räckte upp handen och meddelade.
Frågan om "alla skolor" skulle uppenbart inte tolkas som "alla skolor" och det kanske var underförstått av den som blev intervjuad men som läsare tolkar jag uttalandet som det faktiskt står i artikeln.

     

6: Jag skulle gärna vilja veta om det finns en fastställd generisk beslutsprocess för politiska och tjänstemannamässiga ärenden i Motala kommun. En generisk beslutsprocess har ett förutbestämt antal steg med fastställda avstämningspunkter, vilka mandat som gäller för den enskilda avstämningen, vilket underlag som ska ligga till grund för de olika stegen etc. Den generiska beslutsprocessen kan sedan anpassas efter respektive nämnd och förvaltning efter beslut i antagligen KF.

-> Mina frågor till majoriteten är: Finns det fastställda beslutsprocesser i Motala kommun? Hur dokumenteras beslut om vilka ärenden som fördelas direkt till nämnderna och vilka som ska tas upp i KF?

-> Svaret blev att det självklart finns, i enlighet med kommunallagen, Motala kommuns verksamhetssystem heter LedMot och är öppet för alla. Där finns allt kristallklart beskrivet runt beslutsprocesser. Spännande. Jag kanske synar det kortet.

    

7: Den 21/2-18 skrev Åke Svensson i MVT att han förordar en medborgardialog angående förhållandet stad-landsbygd och om resurserna däremellan fördelas rättvist. Jag tycker förstås att det är ett utmärkt förslag-

-> Min fråga till KF är: Hur ser KF på detta?

-> Svaret blev att det inte är en KF-fråga alltså kan inte KF svara. Hoppas att det blir en KF-fråga snart då.

   

8: Jag har under hösten 2017 deltagit vid Allmänhetens frågestund vid fyra tillfällen (innan idag). Jag har alltid presenterat mig med namn och även ofta som ansvarig för bloggen, FB-sidan och nätverket Vägrenarna. Jag har ställt frågor om allt möjligt (bl.a. ovanstående frågeställningar) och vid ett av fyra tillfällen även om nedläggningen av Godegårds skola. Jag har vid flera tillfällen skickat skriftliga frågor som återfinns i Motala kommuns Sammanträdesportal och även signerat med mitt namn och Vägrenarna.

• Den 16/10-17 skickade jag ut ett frågeformulär till samtliga partier representerade i KF underskrivet med mitt namn och Vägrenarna. Den 20/12-17 svarade Socialdemokraterna i Motala att de inte tänkte svara utan skriva en debattartikel i slutet av dec -17 istället.
• Den 15/2-18 sändes en minidebatt angående landsbygden i Östnytt (senare även i SVT1) där Camilla Egberth och Jan Arvidsson deltog. Camilla Egberth påstod sig inte ha varken sett eller hört den så kallade Motståndsrörelsen (alltså Vägrenarna) här i KF och om någon har varit här så har det "bara" gällt Godegårds skola. När Jan Arvidsson då påtalade att jag har varit i KF ett flertal gånger och dessutom skickat skriftliga frågor till samtliga partier i KF så nekade Camilla Egberth även till att känna till detta trots att S faktiskt har svarat på mina frågor.

-> Mina frågor till majoriteten är: Hur ska jag kunna vara tydligare med mitt budskap, vem jag är och vad jag representerar? När kommer debattartikeln från S som klargör vilka prioriterade frågor S har?

-> Camilla Egberth högläste innantill på KF från Vägrenarnas sidhuvud "Ett demokratiskt experiment: Går det att påverka politiker och tjänstemän i Motala kommun så att hänsyn tas till landsbygden och dess förutsättningar?" och eftersom det inte stod att Vägrenarna är en förening så förstod hon inte att det var det som SVT hänvisade till i debatten. Och resten av frågeställningen svarade hon inte på. Jag blir lite beklämd och tar fram min mentala skämskudde.

   

Ja det var det!
Den 16:e april kl 13:30 är det dags för KF möte igen.
Ses vi där? Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är att vi "vanliga medborgare" syns i KF. Denna gång hade jag sällskap av min mamma Marie-Anne Sundeck, Emelie Gemzell och Jonas Nordén (som live-sände frågestunden via Godegårds Bygderåd).

 

Hot och hat, del 3

Hot och hat hör inte hemma i vare sig ett demokratiskt samhälle eller i politiken. Där är vi helt överens, Elias Georges och jag.
  
Elias skriver idag en debattartikel i MVT där han belyser problemen med hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda och övrig kommunal verksamhet. Ur ett nationellt perspektiv anser jag att han har helt rätt, de ökande klyftorna i samhället driver fram en polaririsering i vi-mot-dem vilket innebär att några alltid känner sig missgynnade oavsett frågeställning (integration, skatter, skolval etc) och därmed mer maktlösa ju längre från påverkansmöjligheter de uppfattar sig. Med maktlöshet följer misstro och med misstro följer aggression och/eller passivitet och allt detta snurrar vidare i en nedåtgående spiral för samhället och demokratin.
 
I det lokala perspektivet i Motala kommun har vi säkert en del av den nationella problematiken men jag anser att den största källan till polarisering i Motala kommun är maktfullkomligheten hos vissa individer i den politiska majoriteten. Genom att INTE informera, förankra, dialogisera, förklara, bemöta, kommunicera eller ens svara respektfullt på frågor så skapar man en stor del av känslorna maktlöshet och misstro hos väljarna alldeles på egen hand och därmed driver man på aggressions/passivitetsspiralen utan att annat bränsle behövs. Detta förstärks ytterligare av att de olika nämnderna, i mitt tycke, har fått alldeles för stor makt varpå beslut kan tas för fort utan tillräcklig insyn och förankring hos allmänheten.
 
Jag har hittills deltagit vid kommunfullmäktigemöten vid fyra tillfällen och det är en sorglig historia ur ett demokratiskt perspektiv. Andemeningen är god, allmänheten bjuds in att ställa frågor till majoritet och opposition i kommunfullmäktige men det bygger förstås på att frågeställarna och frågorna bemöts med respekt. För en icke-politiker krävs beslutsamhet, mod och fritid för att komma dit, till skillnad från politiker som sitter där med ofta lång erfarenhet och ibland även lön. För majoriteten svarar ofta Camilla Egberth och Niklas Rudberg. Jag anser att de förefaller dåligt pålästa (även om frågorna är inskickade innan) och de är i vissa fall nonchalanta i sina svar med en stor dos "lilla-gumman-attityd" där de påfallande ofta inte svarar på frågan utan pratar i egen sak. Därmed inte sagt att detta gäller för samtliga politiker från majoriteten, faktum är att när någon annan i sällsynta fall får svara så är de ofta pålästa och respektfulla.
  
Motala kommun lider helt klart av polariseringar: tätort - landsbygd, politiker - väljare etc men det beror tyvärr till stor del på politikerna själva. När de dessutom tar till brösttoner om hot och hat som enligt granskningen jag gjorde var taget ur luften så bidrar det bara till ännu mer misstroende.

Jag kan inte nog understryka att hot och hat INTE är acceptabelt i vårt samhälle, men att kalla saker för hot och hat gör inte att man kan gömma sig bakom det!

På måndag ska ledamöterna i kommunfullmäktige få en utbildning angående hot, våld och trakasserier. Förhoppningsvis kommer huvuddelen av utbildningen att bestå i hur det förebyggande arbetet ska utformas. En mycket enkel början är att börja behandla medborgarna med respekt, att tillhandahålla information i god tid samt att delta i dialog före och efter beslut. Sedan kan inte alla gilla alla beslut, men det är mycket enklare att acceptera ett hårt beslut om man åtminstone haft möjligheten att få förstå bakgrunden.
  
Om de styrande i Motala kommun tror att alla landsbygdsbor vaknar med ett hånfullt flin och högaffel i handen för att jaga politiker så tror de faktiskt fel. Vi anser att landsbygd och tätort behöver varandra för att skapa en rikare kommun ur alla perspektiv. Möt oss halvvägs så står vi där och väntar.
   

Mötesplats Landsbygden

Frågor till KF's Allmänhetens frågestund 5/3

På måndag 5/3 kl 18 är det dags för Kommunfullmäktigemöte igen. Denna gång har jag skickat in nedanstående mail med frågor. Det är väldigt viktigt att vi "vanliga väljare" deltar, det ger en extremt tydlig signal om att politik INTE är politikernas ensak i en demokrati. Man behöver absolut inte delta hela mötet utan man kan vara med t.ex. första timmen och antingen lyssna på allmänhetens frågor (bl.a. mina) eller till och med ställa egna frågor!

Hej. Jag skulle vilja ställa följande frågor vid allmänhetens frågestund den 5/3:

1: Jag har ställt frågan "Hur ska gymnasieelever utan kollektivtrafik kunna ta sig till/från gymnasiet?" vid fyra KF-möten (innan detta).

Den 28/8 hänvisade KF till Östgötatrafikens Närtrafik "en service vardagar kl. 09.00-12.30 och 17.00–22.00". Detta är förstås fullständigt omöjligt att använda för gymnasieelever med skoldagar kl 8-16.

Den 9/10 när jag ställde frågan igen (eftersom Närtrafiken inte fungerar för gymnasieungdomar) svarade KF att dagen efter KF-mötet (alltså 10/10) var ett möte med Ö-trafs VD inplanerat då detta ska tas upp igen.

När jag ställde frågan den 13/11 om vad som hade kommit ut av mötet den 10/10 så svarade KF att det hade resulterat i att de hade kommit överens om att det behövs ett möte.

Den 11/12 hade inget nytt hänt utan det skulle bli ett möte i "jan/feb nångång".

-> Min fråga till majoriteten är: Vad händer egentligen? Det är över ett halvår sedan jag ställde första frågan.

2: Den 28/8 och den 9/10 ställde jag frågan "Var är strategin för personalförsörjning avseende förskolelärare och lärare som kommunen lovade ta fram enligt MVT 15/6-17?"

Svaret den 28/8 var att "nu finns det väl lärare i Fornåsa" vilket var ett helt irrelevant svar på frågan.

Den 9/10 var svaret att det "pågår en översyn av förvaltningens kompetensförsörjningsarbete.

Den 11/12 frågade jag när översynen förväntades vara klar samt hur resultatet kommer att presenteras? Rolf Hansson berättade att arbetsgruppen har fokuserat på förutsättningarna för personalen i en vid bemärkelse (han nämnde bla kompetensutveckling och kollektivtrafik) men skulle snart gå vidare i arbetet.

-> Mina frågor till majoriteten är: Vad har hänt de senaste tre månaderna? När kan översynen förväntas vara klar samt hur kommer resultatet att presenteras?    

3: Vid KF den 13/11 reflekterade jag över det positiva i att förskolorna i t.ex. Tjällmo, Godegård och Fornåsa svämmar över av barn och att det faktiskt antagligen kommer att ske nybyggnation på en del småorter i kommunen vilket innebär att det sannolikt tillförs ännu fler barn och frågade "Var är planerna för utbyggnad av förskolorna bums och skolorna inom 5 år?". KF svarade inte på frågan utan relaterade istället till en åldersväxling i lokalerna som används i Klockrike (samnyttjande av lokaler mellan förskola-skola).

Den 11/12 frågade jag när detta ska börja användas på fler småorter i kommunen så att t.ex. Tjällmo-föräldrar slipper hämta-lämna barn på förskola i Borensberg? KF svarade då att de tittar på att öppna en avdelning i Granliden.

-> Min fråga till majoriteten är: Nu är det nästan 3 månader sedan beskedet på KF att avdelningen skulle öppnas, när sker invigningen? Det tog ju bara 3 månader att lägga ner Godegårds skola.

4: Vid KF den 13/11 ställde jag frågan "Finns det en visselblåsarfunktion för de anställda i Motala kommun som säkerställer anonymitet?". KF svarade att "frågan hade beretts tidigare men det hade inte sjösatts eftersom det främst är till för grova anklagelser mot högre chefer och några såna har ju inte kommit fram så då behövs det ju inte".

Den 11/12 frågade jag då självklart hur man kan veta att det inte har funnits grova anklagelser mot högre chefer om man inte har haft möjlighet att anmäla? Den svarande från KF berättade då arbetet med visselblåsarfunktion pågår, vilket förvånade flera KF-ledamöter som inte hade hört talas om detta tidigare!

-> Min fråga till majoriteten är: Vad har hänt under se senaste 3 månaderna?

  

5: Den 11/12 berättade jag att jag hade läst i MVT den 1/12-17 att Tekniska förvaltningen skulle se över att "alla skolor ska vara anslutna till en ordentlig gång- och cykelväg". Jag frågade då om det gällde ALLA skolbarn dvs om även alla barns vägar till/från skolbusshållplatserna ingår i uppdraget? Detta fick jag inget svar på.

-> Mina frågor till majoriteten är när översyn och ev. ombyggnad av barns vägar till skolbusshållplatser kommer att ske samt när översyn och ev. ombyggnad av skolbusshållplatser kommer att ske?

6: Jag skulle gärna vilja veta om det finns en fastställd generisk beslutsprocess för politiska och tjänstemannamässiga ärenden i Motala kommun. En generisk beslutsprocess har ett förutbestämt antal steg med fastställda avstämningspunkter, vilka mandat som gäller för den enskilda avstämningen, vilket underlag som ska ligga till grund för de olika stegen etc. Den generiska beslutsprocessen kan sedan anpassas efter respektive nämnd och förvaltning efter beslut i antagligen KF.

-> Mina frågor till majoriteten är: Finns det fastställda beslutsprocesser i Motala kommun? Hur dokumenteras beslut om vilka ärenden som fördelas direkt till nämnderna och vilka som ska tas upp i KF?

7: Den 21/2-18 skrev Åke Svensson i MVT att han förordar en medborgardialog angående förhållandet stad-landsbygd och om resurserna däremellan fördelas rättvist. Jag tycker förstås att det är ett utmärkt förslag-

-> Min fråga till KF är: Hur ser KF på detta?

8: Jag har under hösten 2017 deltagit vid Allmänhetens frågestund vid fyra tillfällen (innan idag). Jag har alltid presenterat mig med namn och även ofta som ansvarig för bloggen, FB-sidan och nätverket Vägrenarna. Jag har ställt frågor om allt möjligt (bl.a. ovanstående) och vid ett av fyra tillfällen även om nedläggningen av Godegårds skola. Jag har vid flera tillfällen skickat skriftliga frågor som återfinns i Motala kommuns Sammanträdesportal och även signerat med mitt namn och Vägrenarna.

Den 16/10-17 skickade jag ut ett frågeformulär till samtliga partier representerade i KF underskrivet med mitt namn och Vägrenarna. Den 20/12-17 svarade Socialdemokraterna i Motala att de inte tänkte svara utan skriva en debattartikel i slutet av dec -17 istället.

Den 15/2-18 sändes en minidebatt angående landsbygden i Östnytt (senare även i SVT1) där Camilla Egberth och Jan Arvidsson deltog. Camilla Egberth påstod sig inte ha varken sett eller hört den så kallade Motståndsrörelsen (alltså Vägrenarna) här i KF och om någon har varit här så har det "bara" gällt Godegårds skola. När Jan Arvidsson då påtalade att jag har varit här ett flertal gånger och dessutom skickat frågor till samtliga partier så nekade Camilla Egberth även till att känna till detta trots att S faktiskt har svarat på mina frågor.

-> Mina frågor till majoriteten är: Hur ska jag kunna vara tydligare med mitt budskap, vem jag är och vad jag representerar? När kommer debattartikeln från S som klargör vilka prioriterade frågor S har?

mvh / Christina Sundeck
- landsbygdsbo
- tvåbarnsmamma
- civilingenjör i maskinteknik
- driver bloggen, facebook-sidan och nätverket "Vägrenarna" (av SVT kallad "motståndsrörelsen" i Östnytt och SVT1)

Lite konstigt faktiskt...

I torsdags sände Östnytt en minidebatt (klicka på videon överst i denna nyhet) mellan Camilla Egberth (S) och Jan Arvidsson (C) som handlade om landsbygden i Motala kommun.

Till min enorma förvåning förnekade Egberth att jag/Christina/Vägrenarna hade varit i KF och ställt frågor som INTE rörde Godegård (läs gärna från KF 28/8-17, KF 9/10-17, KF 13/11-17). Antingen har hon kortare minne än två månader eller så har hon inte förstått att det är jag som går på KF och ställer jobbiga frågor under Allmänhetens frågestund eller att det är jag som driver Vägrenarna, vilket i och för sig är märkligt eftersom jag dels har skrivit under mina skriftliga frågor med allt detta och även presenterar mig i talarstolen med allt detta. Lite konstigt faktiskt...

 

 

När Arvidsson då påpekade att jag hade skickat frågor till samtliga partier förnekade Egberth detta. Nu är det ju så att Socialdemokraterna i Motala HAR svarat (läs här) så någon/några sossar har definitivt vetat om det. Antingen har hon kortare minne än två månader eller så har hon inte förstått att det är jag som driver Vägrenarna, vilket i och för sig är märkligt eftersom jag dels har skrivit under mina skriftliga frågor med både Christina & Vägrenarna (och även presenterar mig i KF's talarstol så). Alternativt så pratar de inte med varandra på flera månader i Motala-sossarna. Lite konstigt faktiskt...

 

Nu funderar ju jag en del på demokrati och samhällsfrågor och kommer då osökt in på frågan vilka kvalitéer och kvalifikationer det ledande kommunalrådet och personen som leder kommunens krisledning ska ha? Dåligt minne och kommunikationsproblem kommer inte särdeles högt på min lista...

Motståndsrörelsen "Nätverket Vägrenarna" syns i media!

I höstas skickade jag in en ansökan till "Fika med SVT" och i januari ringde de upp och ville träffa mig och några likasinnade.

Den 29:e januari blev det av och den första nyheten blev den här.

Sedan har vi väntat otåligt på "resten"...

Igår (onsdag 14/2) började det med ett inslag i Östnytts morgonsändning och ett längre inslag i kvällssändningen, dessutom en nyhet på SVT.se under hashtaggarna #val2018 och #dinröst.

 Ikväll (torsdag 15/2) var det ytterligare en nyhet på SVT.se samt ett längre inslag på Östnytt med en debatt mellan Egberth (S) och Arvidsson (C) där bl.a. Egberth framstår som helt ställd av påståendet att Vägrenarna skulle ha skickat frågor till samtliga partier i Motala kommun, vilket jag förstås har gjort!

Det som är slående när man lyssnar på Camilla Egberth, socialdemokratiskt kommunalråd i Motala kommun, är att svaret ofta blir att "det ska bjudas in till samtal" eller "så har inte jag uppfattat det" det vill säga bollen passas hela tiden tillbaks utan några raka svar.
Nå, nu är ju faktiskt bollen rund och även jag kan passa den...

mvh / Christina Sundeck, tvåbarnsmamma, civilingenjör, landsbygdsbo, driver bloggen och FB-sidan Vägrenarna, driver "Nätverket Vägrenarna" med ca 80 medlemmar från landsbygden i Motala kommun

Längtan och utveckling

Stora eller små fötter?
Ljust eller mörkt hår?
Kvinna eller man?
Europé eller asiat?

Det är fasligt omodernt (nästan politiskt inkorrekt) idag att dela upp folk i grupper, alla är unika och ska få förverkliga sig själva.
Utom landsbygdsbor. Lantisar. Rednecks. Lite loja, lata och korkade. Banjospelare kanske?

Till skillnad från tätortsborna, eller stadsborna om de får säga det själva. Där samlas gräddan av samhällets intelligens och företagsamhet.

Eller?

Knappast! Det finns absolut inga som helst belägg för att det är någon som helst skillnad i vare sig lathet eller intelligens mellan barn som föds/bor på landsbygden eller i en tätare befolkningsgrupp.
Vad kommer då allt detta trams ifrån? En längtan förstås. För längre sen måste en längtan efter ett bättre liv ha drivit folk mot städerna, mot Amerikat och mot högre lärande.

Det är förstås likadant idag. Det framgår tydligt överallt runt om oss vad riktig lycka måste vara: Ny bil, rent och skinande boende, reklamintäkter från sin egna You-Tube-kanal (eller möjligen ett kostymjobb), ekologisk vegetarisk mat på varje kökshylla och lyckliga barn i könsanpassade färger. Det är klart att vi påverkas av allt runtom oss, längtan finns där i botten av själen, att få vara och ha det perfekt. Och allt detta finns förstås i tätorten! För på landsbygden vet ju alla att man åker i en skitig fuldiesel och är bonde eller undersköterska (för övrigt gravt underskattade yrken)?

Ingen skulle NÅGONSIN erkänna det, men det sitter djupt rotat i vår historia: Om man är lite framåt och vill någonstans då är det till tätorten man "ska" längta. Då blir det svårt att byta riktning när man väl nått sin längtan, oavsett om det var så bra som man hade tänkt eller inte.

Sverige är i en återvändsgränd i den här frågan anser jag. Eftersom normen är att vilja bo tätt inpå varandra blir det "utveckling" när man satsar pengar där medan pengar som satsas på landsbygden blir "bidrag" eftersom vi stackars lantisar behöver "stödverksamhet".

Egentligen är det tvärtom. Landsbygden (och nu menar jag ALLT utanför städerna och tätorterna) förser städer och tätorter med väldigt mycket samhällsväsentligt i form av el och mat (bortsett från den importerade maten förstås). Städer/tätorter förädlar förvisso en del av detta men framförallt producerar de tjänster för alla andra som trivs tätt ihop. De stora producerande industrierna har kanske kontor i en storstad, men ofta ligger produktionen utanför eller ännu värre i ett annat land. Att hålla upp den här spegeln för tätortsbor ger inte speciellt mycket, eftersom de är gräddan av mänskligheten så är förstås spegelbilden fel alltså hamnar även den diskussionen i en återvändsgränd.

Vad kan vi göra för att skapa "utveckling" även på landsbygden då?

• Till att börja med så måste intäkterna hamna där de skapas. Norrland förser stora delar av Sverige med el men får växelpengar tillbaka, hur är det ens möjligt? Var finns resten av de stora naturtillgångarna? Vem tar intäkten?
• Ur ett nationellt (och även regionalt) perspektiv måste Sverige bli mer självförsörjande. Vi måste ha en rimlig tillgång på mat även vid kriser (då menar jag inte att det faller snö på vintern...) och det ska finnas på nära håll för om det blir en riktig kris kommer även kommunikationerna och transporterna att ta stryk.
• Landsbygden har unika förutsättningar för att hjälpa barn och ungdomar stöpta i alla former att kunna få utvecklas. Mindre skolor och klasser skapar möjligheter att se allas behov så att samhället får lyckliga, fungerande skattebetalare på sikt. Forskning visar att pengar som satsas tidigt (förskola-lågstadie) ger mångfalt igen i minskade kostnader längre fram om 5-50år. Problemet är att det inte går att räkna hem med de ekonomiska modeller som finns idag.
• De tekniska framstegen har inneburit att många kan hitta sitt arbete utan krav på flytt, det är en självklarhet att t.ex. fiberutbyggnad och väl fungerande kommunikationer måste finnas i hela Sverige. Skattebetalarna kommer faktiskt från hela Sverige och företagandet utanför städerna växer så det knakar.
• Genom att prioritera de små skolorna, fiberutbyggnad och kommunikationer så kommer barnfamiljer att bo kvar/flytta till landsbygden och skapa en positiv spiral som drar med sig även behov av vård och omsorg vilket skapar ännu mer arbeten!
• Vi som bor på landet måste visa upp vår längtan och våra drömmar, det är inte synd om oss för att vi bor på landet vi VILL det!

Landsbygd kontra tätort handlar inte alls om lathet eller intelligens. Jag är s.k. högutbildad och har valt landsbygden för bl.a. närheten till naturen, lugnet inpå knuten, närodlad mat i gårdsbutiken 200m bort, att slippa sitta i bilköer så att jag kan välja att göra annat med min tid samt mindre skolor med färre barn eftersom jag vet att man mår bättre och lär sig mer då.
Man FÅR längta efter tätorten, men längta efter den för DIN skull och framförallt, låt alla andra ha SIN längtan i fred!

Vad längtar DU efter?

Lalandia mm

Jag är väldigt kluven i Lalandia-frågan.

Å ena sidan skulle det kunna bli en succé och en stor tillgång i många år framöver (arbetstillfällen, skatteintäkter, besökare...).

Å andra sidan har de politiker som bestämmer fullständigt förbrukat sitt förtroende hos mig vilket gör att jag tvivlar:

• Hur kan det "bara" kosta drygt 500.000 att göra motsvarande förstudie som för bandyhallen kostar 2 miljoner?
• Gemensam ingång "så man kan gå omklädd mellan anläggningarna"? Om man går dit för att motionssimma vill man varken betala för eller ha tillgång till lekland.
• Parkeringsfrågan... Att de som bor nära kan cykla/gå är kanon, inne i Motala kommer säkert busslinjerna att anpassas så att fler kan åka kollektivt, turister har inga problem med att betala dyr parkering för en dag eller två men vi andra då? När våra barn ska gå på simskola och det inte finns bussar överhuvudtaget kommer simundervisning att bli en lyxvara. Är det verkligen jämlikhet? 

Allt detta är förstås lösbart på olika sätt. Mitt största problem är att jag inte överhuvudtaget litar på att dagens beslutande politiker i Motala kommun har vare sig kompetens eller vilja att lösa den här typen av frågor.

För övrigt anser jag att demokratin i Motala kommun är trasig.