Vem är skolmaten till för? Del 2

Vem är skolmaten egentligen till för?

Skolmatens absolut viktigaste uppgift är att bli uppäten. PUNKT.
För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen under skoldagen ska skolmaten vara god, mättande och näringstät. God innebär att många elever ska tycka om den, det ska inte vara ett kulinariskt experiment. Det får gärna finnas alternativ till huvudrätten. Om man behöver specialkost (glutenfritt, laktosfritt) eller är vegetarian ska det finnas goda, mättande och näringstäta alternativ antingen till hela eller delar av huvudrätten.

Barn går i skolan för att lära sig. Det är näst intill omöjligt utan mat i magen en hel dag. Då har vi inte ens snuddat vid problemen som uppstår för andra elever och deras möjlighet att lära sig om nån i klassen inte orkar med undervisningen...
All skolmat som INTE blir uppäten är ett misslyckande och innebär barn utan ork att lära, dels för dagen men främst i förlängningen eftersom det påverkar deras betyg och valmöjligheter och deras chanser att hitta ett jobb de tycker om och att bli en bra skattebetalare. Det är jättefokus på läroplaner, digitala hjälpmedel och mångfald men det viktigaste av allt, elevens möjlighet att lära sig något, det hoppar man jämfota över i skolans värld.

Det här är en dold klassfråga, de som har råd betalar för mat både via skattsedeln och direkt till sina barn som då kan välja annan mat, de som inte har råd försöker övertyga sina barn om att "äta lite iallafall" men de barnen får sämre möjligheter till inlärning i skolan.


Hur vill jag då ha det istället för att bara gnälla?
Varför inte utgå från Livsmedelsverkets tallriksmodell?
Tallriksmodellen består av tre delar:

1. Den första delen består av grönsaker och rotfrukter. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. Den som inte rör sig så mycket kan låta grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken (högra bilden).
2. Den andra delen är potatis, pasta, bröd eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Välj i första hand fullkornsvarianterna. Den som rör sig mycket kan göra denna del ännu större (vänstra bilden).
3. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, som bönor, linser och ärter.

Mitt första förslag Pasta med korv i ostsås

• Huvudrätten ska alltså innehålla en stor del kolhydrater. Man kan t.ex. välja pasta. Då måste det även finnas ett glutenfritt alternativ till vanlig pasta.
• Det ska även finnas gott om grönsaker och rotfrukter. Här är det förstås viktigt att eleverna tycker om det som serveras så rena smaker är att föredra framför mycket röror och blandningar (som man kanske uppskattar som vuxen), en favorit här hemma är riven morot med rivet äpple i, något som är lätt att få tag på från nära håll nästan hela året. Många gillar pizzasallad som i stort består av vitkål som det finns gott om på nära håll. Gurka och tomat på sommaren förstås, gärna från skolodlingen.
• Den sista femtedelen av tallriken ska vara proteinbaserad. Här föreslår jag stekt falukorv med ostsås. Som vegetariskt alternativ sojakorv. En glutenfri och laktosfri ostsås måste också erbjudas.

Mitt andra förslag Potatissoppa

• Kolhydraterna står förstås potatisen för, viktigt att soppan inte blir för vattnig utan den måste mätta bra. Det borde inte vara ett problem för glutenfolket men beroende på recept så kanske man måste ha ett laktosfritt alternativ.
• Grönsaker & rotfrukter som ovan, alltid. Helst här-/närproducerat.
• Det proteinbaserade kan vara antingen att erbjuda leverpastej och bönpastej till mackorna eller erbjuda stekt bacon och sojabacon att strö i soppan.

Protein-delen av tallriken är bara ca en femtedel. Att då klassa en hel rätt som vegetarisk beroende på att det ingår veggo-korv i stället för falukorv är bara korkat. Fokusera på det gemensamma istället. Lär ungarna vikten av att äta ordentligt utan pekpinnar och etiketter. Låt dem välja mellan olika alternativ av god, mättande och näringstät mat oavsett förutfattade meningar. Något som borde vara helt självklart 2019...


Allt jag begär av skolmaten är att den ska bli uppäten! Att då sätta som överordnat mål att en av femtedelarna ska vara kött eller inte blir gravt missledande.

Dessutom är jag fortfarande övertygad över att ur ett miljöperspektiv är det bättre med här-/närproducerad mat än vegetarisk (eller ekologisk) mat som har färdats runt halva klotet oavsett var femtedelen med protein kommer ifrån (kött, bönor etc), ett konkret förslag som jag skrev om här är lägre moms på mat som producerats inom 10mil!

Hur svårt kan det va?

Vem är skolmaten till för?

Vem är skolmaten egentligen till för?
 
Jag är hjärtligt trött på att skolmaten används som antingen ett sparbeting eller som ett miljöpolitiskt verktyg.
Skolmatens absolut viktigaste uppgift är att bli uppäten. PUNKT.
Barn går i skolan för att lära sig. Det är näst intill omöjligt utan mat i magen en hel dag. Då har vi inte ens snuddat vid problemen som uppstår för andra elever och deras möjlighet att lära sig om nån i klassen inte orkar med undervisningen...

Ge barnen den mat de tycker om utan pekpinnar om att "kött dödar planeten" eller blanda ner böner & linser i allt. All skolmat som INTE blir uppäten är ett misslyckande och innebär barn utan ork att lära, dels för dagen men främst i förlängningen eftersom det påverkar deras betyg och valmöjligheter och deras chanser att hitta ett jobb de tycker om och att bli en bra skattebetalare. Det är jättefokus på läroplaner, digitala hjälpmedel och mångfald men det viktigaste av allt, elevens möjlighet att lära sig något med energi i magen, det hoppar man jämfota över i skolans värld.

Jag vill avanmäla min son som går på högstadiet från skolmaten och i stället få avdrag på den kommunala skatten. Då kan jag ge honom pengar så att han kan gå till pizzerian/Ica/Östenssons/Frendo varje dag och köpa mat som han gillar så att han orkar med skolan.
Det här är en dold klassfråga, de som har råd betalar för mat både via skattsedeln och direkt till sina barn som kan välja annan mat, de som inte har råd försöker övertyga sina barn om att "äta lite iallafall" men de barnen får sämre möjligheter till inlärning i skolan. När ska vi prata om det här?
Jag tycker dessutom synd om alla låg- och mellanstadiebarn som inte kan välja ett alternativt kök.

Skolmaten får gärna erbjuda ett vegetarisk alternativ på samma sätt som glutenfritt och laktosfritt men VEGETARISK MAT SKA INTE VARA NORM.

Skolverket skriver att skolmaten kan "användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati" men ingenstans står det att barnen ska tvingas äta vegetarisk mat istället för vanlig mat. Erbjud gärna alternativa rätter (veggo, andra kulturer/länder etc) som KOMPLEMENT så att de elever som är nyfikna får prova men det viktigaste är fortfarande att barnen äter skolmaten så att de orkar med skolan. Om det innebär mos & köttbullar varje vecka, vad spelar det för roll? Och förresten VARFÖR måste man absolut dela upp det i olika fack? Är det verkligen viktigt? Varför inte varje dag servera:
- kolhydrat med och utan gluten och laktos (t.ex. ris, möjligen i olika varianter)
- protein från växt och köttriket (t.ex. en korvstroganoff och en bönstroganoff)
- därtill kalla eller varma grönsaker
Är t.ex. potatisbullar att klassa som en vegetarisk rätt? Pannkakor? Potatissoppa? Nästan alla gillar ju det. Är det verkligen viktigt?

Dessutom är jag fortfarande övertygad över att ur ett miljöperspektiv är det bättre med här-/närproducerad mat oavsett var proteinet kommer ifrån (kött, bönor etc) än vegetarisk (eller ekologisk) mat som har färdats runt halva klotet, ett konkret förslag som jag skrev om här är lägre moms på mat som producerats inom 10mil!

Jag har en vegetarisk dotter och en köttbulle-son. Det är fullständigt självklart att jag här hemma lagar mat som båda tycker om. Jag gör det på temat ovan dvs samma kolhydrat till alla, samma gryt-ingredienser i två kastruller med undantag för proteinet förstås och samma grönsaker.

Från Skolverkets hemsida:
"Mat i förskolan och skolan
Maten i förskolan och grundskolan ska vara näringsriktig och kostnadsfri. När maten och ätandet är lustfyllt är det mer troligt att maten hamnar i magen och ger ork att leka och lära.
Måltiden är ett tillfälle att umgås och bygga relationer mellan barnen och med de vuxna men måltiden kan också integreras i det pedagogiska arbetet. Den kan användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati."