Utredning: Landsbygdsskolor i Motala Kommun

 Jag förstår verkligen INTE Motala kommuns politiker, nästan oavsett partifärg.
Nu ska det dras igång en utredning om skolorna på landsbygden IGEN och återigen ska det göras förstudier UTAN att landsbygdsborna får komma till tals!

Hur kan INTE vi landsbygdsbor, våra åsikter, våra erfarenheter och våra kunskaper vara en viktig del i att "ta fram information och kartlägga"? Jag hävdade redan i januari -19 att det skulle instiftas "Landsbygdsdialoger" för att säkerställa att all info kommer fram redan i utredningsfasen i viktiga frågor bland annat genom att:

• definiera vad syftet med dialogen är (klarlägga eller förbereda något)
• identifiera ev problem som kan uppstå längs vägen
• faktainsamling från boende, politiker, tjänstemän, möjliga utförare & ev expertis

och jag vidhåller att det är bättre att all info kommer fram direkt i en dialog istället för att vi landsbygdsbor ska serveras en färdig "sanning" där jag hittills vid ALLA tillfällen som jag synat skolutredningar hittat grava felaktigheter (t.ex. förslaget att bussa Österstads elever till Bbg hade missat att ta med skolbuss-kostnaderna, förslaget att bussa Fornåsas elever till Bbg grundade sig på en schablon från SCB där elevunderlaget var minst 25% lägre än de elever som faktiskt var folkbokförda i upptagningsområdet).

Tänk så här: Du ska laga mat tillsammans med några vänner. En person bestämmer på egen hand vad som ska serveras, åker och handlar och plockar upp i köket lagom när resten av gänget kommer.
"Hej, vad kul att vi ska laga mat tillsammans, jag har bestämt att vi ska laga kålpudding, det tycker ni väl om? Nähä, inte det, så synd för nu har jag bestämt det ändå. Så trevligt vi ska ha."
Känns ju sådär tycker jag. Samma sak gäller skolutredningen. Om man tror från politiskt håll att det ska gå att komma överens med landsbygdsborna efter att man redan i princip har utrett färdigt och "bara" ska diskutera och ta beslut så tror jag att man missbedömt oss, på samma sätt som man gjorde förra vändan då utredningen åkte i papperskorgen och alla nedlagda pengar därmed.

Jag har principiellt inget emot att man ser över lokalbehoven i kommunens regi MEN måste det alltid vara ett från början underförstått förslag att någon skola ska läggas ner, i det här fallet Österstad?

Man skulle ha kunnat skicka in ett annat förslag istället till exempel hur man ska säkerställa att landsbygdsskolorna räcker till nu när flyttvågen går ut från städerna i covids kölvatten? Just nu skrivs flera nyhetsartiklar om detta, här är en av många. Dessutom borde polletten trillat ner även hos Motala Kommuns politiker efter kommunens egen inventeringen av ödehus och vilket stort intresse det har varit att kanske bosätta sig i Motala Kommun (utanför tätorterna)!

Lutar mig tillbaka och väntar med spänning på att bli inbjuden till Landsbygdsdialog: Skola!

Rapport från "Landsbygdsmöte i Motala kommun" 10/3-20

Den 10:e mars var det möte om Landsbygden i Motala kommun, ett numera återkommande mötesforum där representanter från alla lokala utvecklingsgrupper träffar Anders Bengtson (kommunens landsbygdsstrateg) och den "politiska gruppen för landsbygdsutveckling" inom Motala kommun.

Först av allt måste jag måste jag påtala min uppskattning för att detta forum överhuvudtaget finns! Vi kan på mötena tycka olika i sakfrågor men det finns ett forum att diskutera frågorna i och på det personliga planet är alla deltagare trevliga människor.

Nu till mina samlade tankar & kommentarer från mötet.

Vi pratade förstås skolskjutsar och jag lyfte återigen frågan rörande varför inte alla kommuninvånare får åka med de skolskjutsar som ändå går inom kommunen, det kan gälla allt från elever som vill hänga med en kompis hem efter skolan, gymnasieelever som inte har körkort eller bil till någon som ska till vårdcentralen.
Mark Henriksson (M), kommunalråd och Bildningsnämndens ordförande skriver i ett Facebook-inlägg den 7/2:

Om vi tar fallet skolskjutsar som ständigt är aktuellt så har vi antagit regler för skolskjuts till anvisad skola. Det betyder att om kommunen har anvisat dig en skola och du bor tillräckligt långt bort så får du skjuts till den enligt rådande regler.
Vad skulle då hända om vi lät någon få skjuts till en annan skola som inte är deras anvisade? Genast skulle vi inte kunna neka någon, eftersom vi har beviljat det i ett fall. Då skulle vem som helst kunna välja vilken skola som helst och få skjuts dit, enligt likställighetsprincipen. Det skulle bli oerhört kostsamt och organisatoriskt omöjligt.

Mark är en trevlig person, här tycker jag ändå att han har fel. Det handlar inte alls om likställighetsprincipen eller prejudikat utan om att säga att alla kommuninvånare är välkomna att i mån av plats åka med de skolskjutsar som kommunen tillhandahåller skolelever enligt Skollagen 9:kap (förskoleklass), 10:kap (grundskola), 11:e kap (grundsärskola) samt 18:e kap (gymnasiesärskola). Det finns inget utrymme i en sådan formulering att med stöd av likställighetsprincipen kunna begära andra dragningar, större bussar, nya busshållplaster eller något annat. Jag vill minnas från tidigare möte att till och med Östgötatrafiken erkände att Motala kommun har fritt att öppna upp detta så länge de inte tar betalt av passagerarna (eftersom Ö-traf har monopol på allmän kollektivtrafik). Nu poppar jag mina popcorn och väntar på fortsättningen!

En liten specialare ang elever som har valt en annan skola än den anvisade:
Värt att notera tycker jag är den markerade texten i Skollagen 10:e kap 32§:

32 § Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25-27 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.

Jag anser att den TYDLIGT pekar på att elever i grundskola får åka med befintliga skolskjutsar till annan skola än den anvisade om inte kommunen kan påvisa att det medför organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Jag önskar att någon förälder orkar driva detta mot kommunen.

Tomma fastigheter på landsbygden
"Hela Sverige ska leva" ska tillsammans med Motala kommun driva ett projekt runt att identifiera tomma fastigheter i Motala kommun för att förhoppningsvis kunna möjliggöra (genom försäljning, uthyrning etc) för fler människor att kunna flytta till landsbygden.
På mötet väcktes frågan om även obebyggda tomter skulle inventeras och det verkade falla i god jord. Jag är mer nyfiken på "allt det andra" som behövs för att människor ska vilja/kunna flytta till landsbygden, nedan syns min lekmanna-uppfattning om detta:

Kommande händelser som informerades om

Tjällmo Expo 28:e mars

Borensbergsdagen 3:e maj
Ett trevligt walk-around-event där man kan uppleva Borensbergs närings- och föreningsliv.

Landsbygdskonferens 19/5
Hela Sverige ska leva bjuder in till "En konferens om och för framtidens landsbygder i Östergötland" den 19 maj Skärkinds Bygdegård i Norrköpings kommun. Man får kanske leta runt lite på deras hemsida för att hitta nyheten... Jag gissar, utifrån Corona, att det kanske blir inställt/framflyttat men det finns enligt inbjudan möjlighet att delta via webbsändning.

Lönsåsdagen i aug
Jag uppfattade inte datumet men det är trevlig tillställning med bl.a. gamla traktorer, hantverk och fika.

Östgötadagarna 5-6 sep
Ett arrangemang som i år firar 20-årsjubileum med syfte att visa upp vad Östergötlands landsbygd har att erbjuda.

 
Ha det bra, ta hand om er och era nära: tvätta händerna ofta och stanna hemma vid symptom på corona eller andra allvarliga sjukdomar.

Kollektivtrafik & Skolskjuts, aldrig mötas de två?!

Nu sitter jag här och surnar till lite faktiskt.

Jag har ställt frågan "Hur ska gymnasieelever utan kollektivtrafik kunna ta sig till/från gymnasiet?" vid FEM kommunfullmäktigemöten med början i augusti 2017 (japp, du läste rätt, 2017), eftersom Östgötatrafiken la ner alla busslinjer på landsbygden sommaren -17.

• Den 28/8-17 hänvisade KF till Östgötatrafikens Närtrafik "en service vardagar kl. 09.00-12.30 och 17.00–22.00". Detta är förstås fullständigt omöjligt att använda för gymnasieelever med skoldagar kl 8-16.
• Den 9/10-17 när jag ställde frågan igen (eftersom Närtrafiken inte fungerar för gymnasieungdomar) svarade KF att dagen efter KF-mötet (alltså 10/10) var ett möte med Ö-trafs VD inplanerat då detta ska tas upp igen.
• När jag ställde frågan den 13/11-17 om vad som hade kommit ut av mötet den 10/10 så svarade KF att det hade resulterat i att de hade kommit överens om att det behövs ett möte.
• Den 11/12-17 hade inget nytt hänt utan det skulle bli ett möte i "jan/feb nångång".
• Den 5/3-18 var svaret att "det ska ske ett möte denna vecka" och det arbetas för en lösning till hösten.

Efter det hördes ingenting och mitt arbete inkräktade menligt på min fritid varför jag inte kunde gå på kommunfullmäktigemötena.

Den 10:e oktober 2018 var representanter för alla lokala utvecklingsgrupper inbjudna till en träff med Motala kommun och Östgötatrafiken (läs mer om hur det gick här), då var det fortfarande "det gamla styret" i Motala kommun eftersom skiftet efter valet kom lite senare. Jag kan ju hoppas att ett av skälen till att det faktiskt blev ett möte överhuvudtaget var att bl.a. jag ställt frågor om detta på Allmänhetens frågestund...

Utöver den allmänna frustrationen över nedlagda busslinjer så handlade mycket av mötet om skolskjutsarna och många gymnasieelevers icke-existerande möjligheter att ta sig till skolan.
I mötes-nötterna står det att politikerna anser att "Motala kommun måste ta fram en gemensam lösning så att både gymnasieelever och övriga resenärer kan åka med skolskjutstrafiken i mån av plats". Givet det regelverk som presenterades av Ötraf så har Ötraf monopol på kollektivtrafik dvs Motala kommun får inte konkurrera med Ötraf. Å andra sidan är det Motala kommun som har beställt och betalar för skolskjutsarna vilket innebär att Motala kommun bestämmer vem som får åka med utan kostnad för resenären, t.ex. gymnasieelever eller andra resenärer.

Där och då kändes det väldigt positivt, plötsligt händer det!!!

Men det gjorde det tyvärr inte.
 
Den 24/4-19 var det uppföljningsmöte, nu med nya politiker och flera av dem hade inte en aning om vad som hade diskuterats på föregående möte men de skulle snabbutreda samåkning med skolbussarna. Ingen återkoppling eller information har nått mig men i protokollet från Bildningsnämndens möte 18/9-19 hittar jag följande:

§131 Riktlinjer och regler för skolskjuts grundskolan (19/BN 0167)
Under läsåret 2018-2019 har diskussion uppkommit gällande elever som valt annan skola än placeringsskolan och fått skolskjuts i form av kollektivtrafik. Flera elever som beviljats skolskjuts i denna form har inte kunnat utnyttja sin skolskjuts på grund av att kollektivtrafikens tidtabeller inte passat skolscheman eller att kollektivtrafik saknas helt. Förslaget är att ersätta dessa elevers skolskjuts med självskjuts i form av kontantersättning, vilket inte medför några ekonomiska svårigheter för kommunen. Vårdnadshavare måste aktivt ansöka om den kontanta ersättningen.

Ursäkta? Så istället för ett busskort som inte går att nyttja så kan föräldrarna erbjudas soppapengar för att skjutsa sina egna barn???
Om soppapengarna hade varit problemet så HADE VI SAGT DET!!!
Problemet är fortfarande att vi är på jobbet och inte har möjlighet att skjutsa våra barn till & från skolan eller diverse busshållplatser som fortfarande har en busslinje.

Jag uppfattade, om än motvilligt, av Ötrafs VD (som även var jurist, mycket viktigt att påpeka tydligen) att Motala kommun är i sin fulla rätt att erbjuda andra att åka med skolbussarna i mån av plats. Hur svårt kan det vara???

Idag är det 812 dagar sedan jag var på KF-möte första gången. Det är drygt två år.
Styret i Motala kommun är utbytt och jag bryr mig lika mycket om det som vilket toapapper jag använder.
Min son går ut gymnasiet om ca 4,5 år, det är ca 1700 dagar dit. Det är på andra sidan nästa val. Er horisont, kära politiker, sträcker sig till nästa val. Jag är sjukt mycket uthålligare än så...

Ta den enkla vägen, öppna (åtminstone högstadie-) skolbussarna för alla som vill åka med!

Vem är skolmaten till för? Del 2

Vem är skolmaten egentligen till för?

Skolmatens absolut viktigaste uppgift är att bli uppäten. PUNKT.
För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen under skoldagen ska skolmaten vara god, mättande och näringstät. God innebär att många elever ska tycka om den, det ska inte vara ett kulinariskt experiment. Det får gärna finnas alternativ till huvudrätten. Om man behöver specialkost (glutenfritt, laktosfritt) eller är vegetarian ska det finnas goda, mättande och näringstäta alternativ antingen till hela eller delar av huvudrätten.

Barn går i skolan för att lära sig. Det är näst intill omöjligt utan mat i magen en hel dag. Då har vi inte ens snuddat vid problemen som uppstår för andra elever och deras möjlighet att lära sig om nån i klassen inte orkar med undervisningen...
All skolmat som INTE blir uppäten är ett misslyckande och innebär barn utan ork att lära, dels för dagen men främst i förlängningen eftersom det påverkar deras betyg och valmöjligheter och deras chanser att hitta ett jobb de tycker om och att bli en bra skattebetalare. Det är jättefokus på läroplaner, digitala hjälpmedel och mångfald men det viktigaste av allt, elevens möjlighet att lära sig något, det hoppar man jämfota över i skolans värld.

Det här är en dold klassfråga, de som har råd betalar för mat både via skattsedeln och direkt till sina barn som då kan välja annan mat, de som inte har råd försöker övertyga sina barn om att "äta lite iallafall" men de barnen får sämre möjligheter till inlärning i skolan.


Hur vill jag då ha det istället för att bara gnälla?
Varför inte utgå från Livsmedelsverkets tallriksmodell?
Tallriksmodellen består av tre delar:

1. Den första delen består av grönsaker och rotfrukter. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. Den som inte rör sig så mycket kan låta grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken (högra bilden).
2. Den andra delen är potatis, pasta, bröd eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Välj i första hand fullkornsvarianterna. Den som rör sig mycket kan göra denna del ännu större (vänstra bilden).
3. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, som bönor, linser och ärter.

Mitt första förslag Pasta med korv i ostsås

• Huvudrätten ska alltså innehålla en stor del kolhydrater. Man kan t.ex. välja pasta. Då måste det även finnas ett glutenfritt alternativ till vanlig pasta.
• Det ska även finnas gott om grönsaker och rotfrukter. Här är det förstås viktigt att eleverna tycker om det som serveras så rena smaker är att föredra framför mycket röror och blandningar (som man kanske uppskattar som vuxen), en favorit här hemma är riven morot med rivet äpple i, något som är lätt att få tag på från nära håll nästan hela året. Många gillar pizzasallad som i stort består av vitkål som det finns gott om på nära håll. Gurka och tomat på sommaren förstås, gärna från skolodlingen.
• Den sista femtedelen av tallriken ska vara proteinbaserad. Här föreslår jag stekt falukorv med ostsås. Som vegetariskt alternativ sojakorv. En glutenfri och laktosfri ostsås måste också erbjudas.

Mitt andra förslag Potatissoppa

• Kolhydraterna står förstås potatisen för, viktigt att soppan inte blir för vattnig utan den måste mätta bra. Det borde inte vara ett problem för glutenfolket men beroende på recept så kanske man måste ha ett laktosfritt alternativ.
• Grönsaker & rotfrukter som ovan, alltid. Helst här-/närproducerat.
• Det proteinbaserade kan vara antingen att erbjuda leverpastej och bönpastej till mackorna eller erbjuda stekt bacon och sojabacon att strö i soppan.

Protein-delen av tallriken är bara ca en femtedel. Att då klassa en hel rätt som vegetarisk beroende på att det ingår veggo-korv i stället för falukorv är bara korkat. Fokusera på det gemensamma istället. Lär ungarna vikten av att äta ordentligt utan pekpinnar och etiketter. Låt dem välja mellan olika alternativ av god, mättande och näringstät mat oavsett förutfattade meningar. Något som borde vara helt självklart 2019...


Allt jag begär av skolmaten är att den ska bli uppäten! Att då sätta som överordnat mål att en av femtedelarna ska vara kött eller inte blir gravt missledande.

Dessutom är jag fortfarande övertygad över att ur ett miljöperspektiv är det bättre med här-/närproducerad mat än vegetarisk (eller ekologisk) mat som har färdats runt halva klotet oavsett var femtedelen med protein kommer ifrån (kött, bönor etc), ett konkret förslag som jag skrev om här är lägre moms på mat som producerats inom 10mil!

Hur svårt kan det va?

Vem är skolmaten till för?

Vem är skolmaten egentligen till för?
 
Jag är hjärtligt trött på att skolmaten används som antingen ett sparbeting eller som ett miljöpolitiskt verktyg.
Skolmatens absolut viktigaste uppgift är att bli uppäten. PUNKT.
Barn går i skolan för att lära sig. Det är näst intill omöjligt utan mat i magen en hel dag. Då har vi inte ens snuddat vid problemen som uppstår för andra elever och deras möjlighet att lära sig om nån i klassen inte orkar med undervisningen...

Ge barnen den mat de tycker om utan pekpinnar om att "kött dödar planeten" eller blanda ner böner & linser i allt. All skolmat som INTE blir uppäten är ett misslyckande och innebär barn utan ork att lära, dels för dagen men främst i förlängningen eftersom det påverkar deras betyg och valmöjligheter och deras chanser att hitta ett jobb de tycker om och att bli en bra skattebetalare. Det är jättefokus på läroplaner, digitala hjälpmedel och mångfald men det viktigaste av allt, elevens möjlighet att lära sig något med energi i magen, det hoppar man jämfota över i skolans värld.

Jag vill avanmäla min son som går på högstadiet från skolmaten och i stället få avdrag på den kommunala skatten. Då kan jag ge honom pengar så att han kan gå till pizzerian/Ica/Östenssons/Frendo varje dag och köpa mat som han gillar så att han orkar med skolan.
Det här är en dold klassfråga, de som har råd betalar för mat både via skattsedeln och direkt till sina barn som kan välja annan mat, de som inte har råd försöker övertyga sina barn om att "äta lite iallafall" men de barnen får sämre möjligheter till inlärning i skolan. När ska vi prata om det här?
Jag tycker dessutom synd om alla låg- och mellanstadiebarn som inte kan välja ett alternativt kök.

Skolmaten får gärna erbjuda ett vegetarisk alternativ på samma sätt som glutenfritt och laktosfritt men VEGETARISK MAT SKA INTE VARA NORM.

Skolverket skriver att skolmaten kan "användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati" men ingenstans står det att barnen ska tvingas äta vegetarisk mat istället för vanlig mat. Erbjud gärna alternativa rätter (veggo, andra kulturer/länder etc) som KOMPLEMENT så att de elever som är nyfikna får prova men det viktigaste är fortfarande att barnen äter skolmaten så att de orkar med skolan. Om det innebär mos & köttbullar varje vecka, vad spelar det för roll? Och förresten VARFÖR måste man absolut dela upp det i olika fack? Är det verkligen viktigt? Varför inte varje dag servera:
- kolhydrat med och utan gluten och laktos (t.ex. ris, möjligen i olika varianter)
- protein från växt och köttriket (t.ex. en korvstroganoff och en bönstroganoff)
- därtill kalla eller varma grönsaker
Är t.ex. potatisbullar att klassa som en vegetarisk rätt? Pannkakor? Potatissoppa? Nästan alla gillar ju det. Är det verkligen viktigt?

Dessutom är jag fortfarande övertygad över att ur ett miljöperspektiv är det bättre med här-/närproducerad mat oavsett var proteinet kommer ifrån (kött, bönor etc) än vegetarisk (eller ekologisk) mat som har färdats runt halva klotet, ett konkret förslag som jag skrev om här är lägre moms på mat som producerats inom 10mil!

Jag har en vegetarisk dotter och en köttbulle-son. Det är fullständigt självklart att jag här hemma lagar mat som båda tycker om. Jag gör det på temat ovan dvs samma kolhydrat till alla, samma gryt-ingredienser i två kastruller med undantag för proteinet förstås och samma grönsaker.

Från Skolverkets hemsida:
"Mat i förskolan och skolan
Maten i förskolan och grundskolan ska vara näringsriktig och kostnadsfri. När maten och ätandet är lustfyllt är det mer troligt att maten hamnar i magen och ger ork att leka och lära.
Måltiden är ett tillfälle att umgås och bygga relationer mellan barnen och med de vuxna men måltiden kan också integreras i det pedagogiska arbetet. Den kan användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati."