Kollektivtrafik & Skolskjuts, aldrig mötas de två?!

Nu sitter jag här och surnar till lite faktiskt.

Jag har ställt frågan "Hur ska gymnasieelever utan kollektivtrafik kunna ta sig till/från gymnasiet?" vid FEM kommunfullmäktigemöten med början i augusti 2017 (japp, du läste rätt, 2017), eftersom Östgötatrafiken la ner alla busslinjer på landsbygden sommaren -17.

• Den 28/8-17 hänvisade KF till Östgötatrafikens Närtrafik "en service vardagar kl. 09.00-12.30 och 17.00–22.00". Detta är förstås fullständigt omöjligt att använda för gymnasieelever med skoldagar kl 8-16.
• Den 9/10-17 när jag ställde frågan igen (eftersom Närtrafiken inte fungerar för gymnasieungdomar) svarade KF att dagen efter KF-mötet (alltså 10/10) var ett möte med Ö-trafs VD inplanerat då detta ska tas upp igen.
• När jag ställde frågan den 13/11-17 om vad som hade kommit ut av mötet den 10/10 så svarade KF att det hade resulterat i att de hade kommit överens om att det behövs ett möte.
• Den 11/12-17 hade inget nytt hänt utan det skulle bli ett möte i "jan/feb nångång".
• Den 5/3-18 var svaret att "det ska ske ett möte denna vecka" och det arbetas för en lösning till hösten.

Efter det hördes ingenting och mitt arbete inkräktade menligt på min fritid varför jag inte kunde gå på kommunfullmäktigemötena.

Den 10:e oktober 2018 var representanter för alla lokala utvecklingsgrupper inbjudna till en träff med Motala kommun och Östgötatrafiken (läs mer om hur det gick här), då var det fortfarande "det gamla styret" i Motala kommun eftersom skiftet efter valet kom lite senare. Jag kan ju hoppas att ett av skälen till att det faktiskt blev ett möte överhuvudtaget var att bl.a. jag ställt frågor om detta på Allmänhetens frågestund...

Utöver den allmänna frustrationen över nedlagda busslinjer så handlade mycket av mötet om skolskjutsarna och många gymnasieelevers icke-existerande möjligheter att ta sig till skolan.
I mötes-nötterna står det att politikerna anser att "Motala kommun måste ta fram en gemensam lösning så att både gymnasieelever och övriga resenärer kan åka med skolskjutstrafiken i mån av plats". Givet det regelverk som presenterades av Ötraf så har Ötraf monopol på kollektivtrafik dvs Motala kommun får inte konkurrera med Ötraf. Å andra sidan är det Motala kommun som har beställt och betalar för skolskjutsarna vilket innebär att Motala kommun bestämmer vem som får åka med utan kostnad för resenären, t.ex. gymnasieelever eller andra resenärer.

Där och då kändes det väldigt positivt, plötsligt händer det!!!

Men det gjorde det tyvärr inte.
 
Den 24/4-19 var det uppföljningsmöte, nu med nya politiker och flera av dem hade inte en aning om vad som hade diskuterats på föregående möte men de skulle snabbutreda samåkning med skolbussarna. Ingen återkoppling eller information har nått mig men i protokollet från Bildningsnämndens möte 18/9-19 hittar jag följande:

§131 Riktlinjer och regler för skolskjuts grundskolan (19/BN 0167)
Under läsåret 2018-2019 har diskussion uppkommit gällande elever som valt annan skola än placeringsskolan och fått skolskjuts i form av kollektivtrafik. Flera elever som beviljats skolskjuts i denna form har inte kunnat utnyttja sin skolskjuts på grund av att kollektivtrafikens tidtabeller inte passat skolscheman eller att kollektivtrafik saknas helt. Förslaget är att ersätta dessa elevers skolskjuts med självskjuts i form av kontantersättning, vilket inte medför några ekonomiska svårigheter för kommunen. Vårdnadshavare måste aktivt ansöka om den kontanta ersättningen.

Ursäkta? Så istället för ett busskort som inte går att nyttja så kan föräldrarna erbjudas soppapengar för att skjutsa sina egna barn???
Om soppapengarna hade varit problemet så HADE VI SAGT DET!!!
Problemet är fortfarande att vi är på jobbet och inte har möjlighet att skjutsa våra barn till & från skolan eller diverse busshållplatser som fortfarande har en busslinje.

Jag uppfattade, om än motvilligt, av Ötrafs VD (som även var jurist, mycket viktigt att påpeka tydligen) att Motala kommun är i sin fulla rätt att erbjuda andra att åka med skolbussarna i mån av plats. Hur svårt kan det vara???

Idag är det 812 dagar sedan jag var på KF-möte första gången. Det är drygt två år.
Styret i Motala kommun är utbytt och jag bryr mig lika mycket om det som vilket toapapper jag använder.
Min son går ut gymnasiet om ca 4,5 år, det är ca 1700 dagar dit. Det är på andra sidan nästa val. Er horisont, kära politiker, sträcker sig till nästa val. Jag är sjukt mycket uthålligare än så...

Ta den enkla vägen, öppna (åtminstone högstadie-) skolbussarna för alla som vill åka med!

Vem är skolmaten till för? Del 2

Vem är skolmaten egentligen till för?

Skolmatens absolut viktigaste uppgift är att bli uppäten. PUNKT.
För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen under skoldagen ska skolmaten vara god, mättande och näringstät. God innebär att många elever ska tycka om den, det ska inte vara ett kulinariskt experiment. Det får gärna finnas alternativ till huvudrätten. Om man behöver specialkost (glutenfritt, laktosfritt) eller är vegetarian ska det finnas goda, mättande och näringstäta alternativ antingen till hela eller delar av huvudrätten.

Barn går i skolan för att lära sig. Det är näst intill omöjligt utan mat i magen en hel dag. Då har vi inte ens snuddat vid problemen som uppstår för andra elever och deras möjlighet att lära sig om nån i klassen inte orkar med undervisningen...
All skolmat som INTE blir uppäten är ett misslyckande och innebär barn utan ork att lära, dels för dagen men främst i förlängningen eftersom det påverkar deras betyg och valmöjligheter och deras chanser att hitta ett jobb de tycker om och att bli en bra skattebetalare. Det är jättefokus på läroplaner, digitala hjälpmedel och mångfald men det viktigaste av allt, elevens möjlighet att lära sig något, det hoppar man jämfota över i skolans värld.

Det här är en dold klassfråga, de som har råd betalar för mat både via skattsedeln och direkt till sina barn som då kan välja annan mat, de som inte har råd försöker övertyga sina barn om att "äta lite iallafall" men de barnen får sämre möjligheter till inlärning i skolan.


Hur vill jag då ha det istället för att bara gnälla?
Varför inte utgå från Livsmedelsverkets tallriksmodell?
Tallriksmodellen består av tre delar:

1. Den första delen består av grönsaker och rotfrukter. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. Den som inte rör sig så mycket kan låta grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken (högra bilden).
2. Den andra delen är potatis, pasta, bröd eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Välj i första hand fullkornsvarianterna. Den som rör sig mycket kan göra denna del ännu större (vänstra bilden).
3. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, som bönor, linser och ärter.

Mitt första förslag Pasta med korv i ostsås

• Huvudrätten ska alltså innehålla en stor del kolhydrater. Man kan t.ex. välja pasta. Då måste det även finnas ett glutenfritt alternativ till vanlig pasta.
• Det ska även finnas gott om grönsaker och rotfrukter. Här är det förstås viktigt att eleverna tycker om det som serveras så rena smaker är att föredra framför mycket röror och blandningar (som man kanske uppskattar som vuxen), en favorit här hemma är riven morot med rivet äpple i, något som är lätt att få tag på från nära håll nästan hela året. Många gillar pizzasallad som i stort består av vitkål som det finns gott om på nära håll. Gurka och tomat på sommaren förstås, gärna från skolodlingen.
• Den sista femtedelen av tallriken ska vara proteinbaserad. Här föreslår jag stekt falukorv med ostsås. Som vegetariskt alternativ sojakorv. En glutenfri och laktosfri ostsås måste också erbjudas.

Mitt andra förslag Potatissoppa

• Kolhydraterna står förstås potatisen för, viktigt att soppan inte blir för vattnig utan den måste mätta bra. Det borde inte vara ett problem för glutenfolket men beroende på recept så kanske man måste ha ett laktosfritt alternativ.
• Grönsaker & rotfrukter som ovan, alltid. Helst här-/närproducerat.
• Det proteinbaserade kan vara antingen att erbjuda leverpastej och bönpastej till mackorna eller erbjuda stekt bacon och sojabacon att strö i soppan.

Protein-delen av tallriken är bara ca en femtedel. Att då klassa en hel rätt som vegetarisk beroende på att det ingår veggo-korv i stället för falukorv är bara korkat. Fokusera på det gemensamma istället. Lär ungarna vikten av att äta ordentligt utan pekpinnar och etiketter. Låt dem välja mellan olika alternativ av god, mättande och näringstät mat oavsett förutfattade meningar. Något som borde vara helt självklart 2019...


Allt jag begär av skolmaten är att den ska bli uppäten! Att då sätta som överordnat mål att en av femtedelarna ska vara kött eller inte blir gravt missledande.

Dessutom är jag fortfarande övertygad över att ur ett miljöperspektiv är det bättre med här-/närproducerad mat än vegetarisk (eller ekologisk) mat som har färdats runt halva klotet oavsett var femtedelen med protein kommer ifrån (kött, bönor etc), ett konkret förslag som jag skrev om här är lägre moms på mat som producerats inom 10mil!

Hur svårt kan det va?

Vem är skolmaten till för?

Vem är skolmaten egentligen till för?
 
Jag är hjärtligt trött på att skolmaten används som antingen ett sparbeting eller som ett miljöpolitiskt verktyg.
Skolmatens absolut viktigaste uppgift är att bli uppäten. PUNKT.
Barn går i skolan för att lära sig. Det är näst intill omöjligt utan mat i magen en hel dag. Då har vi inte ens snuddat vid problemen som uppstår för andra elever och deras möjlighet att lära sig om nån i klassen inte orkar med undervisningen...

Ge barnen den mat de tycker om utan pekpinnar om att "kött dödar planeten" eller blanda ner böner & linser i allt. All skolmat som INTE blir uppäten är ett misslyckande och innebär barn utan ork att lära, dels för dagen men främst i förlängningen eftersom det påverkar deras betyg och valmöjligheter och deras chanser att hitta ett jobb de tycker om och att bli en bra skattebetalare. Det är jättefokus på läroplaner, digitala hjälpmedel och mångfald men det viktigaste av allt, elevens möjlighet att lära sig något med energi i magen, det hoppar man jämfota över i skolans värld.

Jag vill avanmäla min son som går på högstadiet från skolmaten och i stället få avdrag på den kommunala skatten. Då kan jag ge honom pengar så att han kan gå till pizzerian/Ica/Östenssons/Frendo varje dag och köpa mat som han gillar så att han orkar med skolan.
Det här är en dold klassfråga, de som har råd betalar för mat både via skattsedeln och direkt till sina barn som kan välja annan mat, de som inte har råd försöker övertyga sina barn om att "äta lite iallafall" men de barnen får sämre möjligheter till inlärning i skolan. När ska vi prata om det här?
Jag tycker dessutom synd om alla låg- och mellanstadiebarn som inte kan välja ett alternativt kök.

Skolmaten får gärna erbjuda ett vegetarisk alternativ på samma sätt som glutenfritt och laktosfritt men VEGETARISK MAT SKA INTE VARA NORM.

Skolverket skriver att skolmaten kan "användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati" men ingenstans står det att barnen ska tvingas äta vegetarisk mat istället för vanlig mat. Erbjud gärna alternativa rätter (veggo, andra kulturer/länder etc) som KOMPLEMENT så att de elever som är nyfikna får prova men det viktigaste är fortfarande att barnen äter skolmaten så att de orkar med skolan. Om det innebär mos & köttbullar varje vecka, vad spelar det för roll? Och förresten VARFÖR måste man absolut dela upp det i olika fack? Är det verkligen viktigt? Varför inte varje dag servera:
- kolhydrat med och utan gluten och laktos (t.ex. ris, möjligen i olika varianter)
- protein från växt och köttriket (t.ex. en korvstroganoff och en bönstroganoff)
- därtill kalla eller varma grönsaker
Är t.ex. potatisbullar att klassa som en vegetarisk rätt? Pannkakor? Potatissoppa? Nästan alla gillar ju det. Är det verkligen viktigt?

Dessutom är jag fortfarande övertygad över att ur ett miljöperspektiv är det bättre med här-/närproducerad mat oavsett var proteinet kommer ifrån (kött, bönor etc) än vegetarisk (eller ekologisk) mat som har färdats runt halva klotet, ett konkret förslag som jag skrev om här är lägre moms på mat som producerats inom 10mil!

Jag har en vegetarisk dotter och en köttbulle-son. Det är fullständigt självklart att jag här hemma lagar mat som båda tycker om. Jag gör det på temat ovan dvs samma kolhydrat till alla, samma gryt-ingredienser i två kastruller med undantag för proteinet förstås och samma grönsaker.

Från Skolverkets hemsida:
"Mat i förskolan och skolan
Maten i förskolan och grundskolan ska vara näringsriktig och kostnadsfri. När maten och ätandet är lustfyllt är det mer troligt att maten hamnar i magen och ger ork att leka och lära.
Måltiden är ett tillfälle att umgås och bygga relationer mellan barnen och med de vuxna men måltiden kan också integreras i det pedagogiska arbetet. Den kan användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati."

Allt är lantisarnas fel!

Hela jorden ruttnar. Det är lantisarnas fel.

Isarna smälter och haven svämmar över. Det är lantisarnas fel.

Isbjörnarna svälter och insekterna dör ut. Det är lantisarnas fel.

Växthuseffekten går bananas och väderrelaterade katastrofer står som spön i backen. Det är lantisarnas fel.

Skolan stängs i Godegård och barn gråter när de blir trötta. Det är också lantisarnas fel.

Nja, där kanske gränsen går men ni fattar vad jag menar. Allt som är fel i HELA världen kan uppenbarligen kopplas till oss som INTE bor i storstäder eftersom:

• vi inte köper elbilar eftersom de inte funkar utan laddstolpar var tredje mil, speciellt inte på vintern
• vi eldar i vedspisar, offentlig prygling verkar vara ett lämpligt straff för det enligt miljöfascisterna
• vi tankar diesel eftersom vi åker långa sträckor och HATAR att stå och tanka i snålblåsten, dessutom kanske vi faktiskt trodde att vi gjorde miljön en tjänst före diesel-skandalen
• vi misstror svindyrt importerat ekologiskt och handlar rotfrukter, grönsaker och ägg i närmsta gårdsbutik
• vi inte är lyx-lakto-dino-ovo-veganer som äter konstgjord mat utan äter det mesta som växer och produceras i närheten, oavsett om vi är vegetarianer eller inte
• vi har trädgårdar där man kan gå runt och strosa och klippa gräset med en helvetesmaskin
• vi i stor utsträckning kan ägna oss åt något som kallas "grillning" i perioden mellan hällregn och ökentorka och som uppenbarligen innebär livshotande utsläpp
• vi har fullt med kossor och hästar och getter och får som fiser så fruktansvärt så att vår atmosfär upplöses i dimma, samma djur förresten som stadsbor gärna äter och som håller den biologiska mångfalden vid liv
• vi har dämt upp precis ALLA älvar och floder så att ALLA fiskar & ålar dör, samma uppdämningar förresten som förser många av stadsborna med el
• vi helt enkelt är korkade eftersom vi bor kvar på landet (mer om det i ett annat inlägg, jag får fortfarande tunnelseende och hjärtklappning när jag tänker på det...)

Och det mest rubbade av allt är att det framställs som att det är SVENSKA lantisars fel att det går åt helvete med ALLT!!!

Det känns som att det är rimligt att anta att mänskligheten bidrar till klimatförändringarna men varför tror svenska politiker och miljöfascister att Sverige kan påverka detta överhuvudtaget?

Vi tittar på några bilder för att lugna ner oss. Du ser den där lilla delen högst upp nästan utan flygplan? Det är Sverige... Att vi är självutnämnd "Världens Största Klimatbov Som Ska Laga Allt" känns kanske lite skevt...

  

Enligt FN släpper varje svensk ut 4 ton koldioxid varje år. Det är ju svinmycket!!! Det blir 40.729.164 ton från alla svenskar VARJE år. 40 miljoner ton!!!
Snabbkoll på Kina med 8 ton koldioxid per kines varje år. Det var ju dubbelt så mycket. Fast de är ju lite fler... Totalt blir det 11.121.529.280 ton, det är 11.122 miljoner ton.
Indien 2.503 miljoner ton.
USA 5.152 miljoner ton.
Japp, Sverige med våra 40 miljoner ton ligger så långt efter att det nästan inte går att mäta!

Sverige bidrar bildligt talat med en fis i rymden i mänsklighetens globala klimatpåverkan. Om vi i Sverige på allvar vill påverka klimatförändringen i världen så måste pengarna satsas där utsläppen är som störst, inte föra in vegetariska dagar i svenska skolor. Det är klart att vi i Sverige också ska dra vårt strå till stacken, några tydliga klimatförbättrande åtgärder är t.ex:

• fiber i hela Sverige så att resandet kan minska och ersättas i större utsträckning av digitala möten
• fler och bättre fungerande tåg (det behöver INTE gå fortare) för gods och persontrafik
• större satsningar på miljöbränsle till bilar och lastbilar eftersom Sverige är för stort för elteknik i många år framåt
• fler som bor där mat produceras så att transporterna minskar, varför inte ha en lägre moms i affären för mat producerad närmare än 10 mil?

Här snackar vi konkreta förslag på "grön skatteväxling" inte nåt jäkla "landsbygdsbidrag" som det oftast heter när det egentligen är precis tvärtom. Allt är INTE lantisarnas fel. Det är tvärtom vi som bor i landsbygd och glesbygd som ska hjälpa Sverige nå miljömålen och då behövs det stora satsningar, inte bidrag.

Säg det här till alla ni möter.
Dela det här så att regeringskansliet drunknar.
Tjata på politikerna tills deras öron faller av.
Och viktigast av allt: bo på landsbygden!!!

Dags att instifta Landsbygsdialoger i Motala kommun!

Motala kommun är så mycket större än Motala tätort. Cirka en tredjedel av invånarna i Motala kommun bor utanför Motala tätort, många av dem bor i Borensberg men allra flest utanför alla tätorter och småorter. Det är demokratiskt bekymmersamt. Hur säkerställer Motala kommun att alla får komma till tals som vill? Vems ansvar är det? Det finns många bygdelag och byaråd (härefter kallat Lokala utvecklingsgrupper, LUG) i vår kommun men fångar de verkligen upp allas röster?

Det här kan inte lastas över på de enskilda LUGerna, de kan faktiskt inte veta hur täckningen av LUGer i kommunen ser ut. Jag anser att Motala kommun har ett ansvar att dels tillse att alla som bor utanför Motala tätort får veta vilka LUGer som ligger närmast och dels prata med LUGerna så att de är villiga att utöka sina geografiska områden. Dessutom behöver antagligen Motala kommun hjälpa till att skapa nya LUGer på vissa håll. Allt detta är en förutsättning för att den stora mängd människor som bor utanför Motala kommun ska känna sig delaktiga. Jag tror att det senaste valresultatet, där de då styrande rödgröna tappade 7,77%, speglar att många i Motala kommun känner sig uteslutna, rundade, överhoppade, ej delaktiga men kanske framförallt odemokratiskt behandlade. Jag väntar med spänning på Motala kommun, your move!

Nästa steg i demokratiarbetet på landsbygden är att säkerställa att en dialog förs innan beslut fattas, jag tror att det skulle vara en styrka att etablera ett forum DIALOG i Motala kommun med specificerade grunduppgifter t.ex.:

• definiera vad syftet med dialogen är (klarlägga eller förbereda något)
• identifiera ev problem som kan uppstå längs vägen
• faktainsamling från boende, politiker, tjänstemän, möjliga utförare & ev expertis
• identifiera var ekonomiska förutsättningar regleras och om det finns några offentligt kommunicerade ramar
• identifiera om det finns några speciella relevanta tidsaspekter avseende frågeställningen
• inventera ev ansvarsfrågor och ägandeförhållanden mellan t.ex. kommun/landsting/länsstyrelse/stat/privata aktörer
• identifiera möjliga lösningar att överlämna till antingen politiker/tjänstemän eller annan part

Dialogerna ska ha fasta roller, gemensamt för alla dessa dialoger måste vara att deltagarna representerar hela frågeställningen dvs:

• boende (kanske representerade av LUGer)
• politiker
• tjänstemän
• ev experter
• möjliga utförare

Vi på landsbygden behöver Landsbygdsdialoger.

• Det genomförda mötet mellan LUGerna, Ö-Traf och Motala kommun angående kollektivtrafiken kan anses vara startskottet på Landsbygdsdialog: Kollektivtrafik.
• I norra kommundelen pågår äntligen diskussioner runt ett ev öppnande av Godegårds skola, det skulle kunna genomföras som Landsbygdsdialog: Skola.
• Det skulle behövas en Landsbygdsdialog: Kommunikation som hanterar bredbandsfrågor, nedläggning av fast telefoni mm, här har Tjällmo och Godegård redan dragit igång möten men det kanske skulle vara lättare att gehör och få tjänstemännen att arbeta för uppkomna frågor om det drivs av kommunen.
• Enligt MVT planeras för en "större förstudie över alla förskolor utanför tätorten med start under 2019" vilket är av enormt stort intresse ur ett landsbygdsperspektiv, här finns en kanonchans att initiera Landsbygdsdialog: Förskola!
• På sikt skulle man kunna tänka sig Landsbygdsdialog: Bostadsbyggande.
• Det finns självklart behov av kommunövergripande dialoger (kanske äldreomsorg) och även tätortsdialoger (kanske fritidsgårdar).

Ett sådant här arbetssätt skulle kunna gå att applicera på mängder av olika frågeställningar när de dyker upp, när nappar Motala kommun på detta???