Frågor till KF's Allmänhetens frågestund 5/3

På måndag 5/3 kl 18 är det dags för Kommunfullmäktigemöte igen. Denna gång har jag skickat in nedanstående mail med frågor. Det är väldigt viktigt att vi "vanliga väljare" deltar, det ger en extremt tydlig signal om att politik INTE är politikernas ensak i en demokrati. Man behöver absolut inte delta hela mötet utan man kan vara med t.ex. första timmen och antingen lyssna på allmänhetens frågor (bl.a. mina) eller till och med ställa egna frågor!

Hej. Jag skulle vilja ställa följande frågor vid allmänhetens frågestund den 5/3:

1: Jag har ställt frågan "Hur ska gymnasieelever utan kollektivtrafik kunna ta sig till/från gymnasiet?" vid fyra KF-möten (innan detta).

Den 28/8 hänvisade KF till Östgötatrafikens Närtrafik "en service vardagar kl. 09.00-12.30 och 17.00–22.00". Detta är förstås fullständigt omöjligt att använda för gymnasieelever med skoldagar kl 8-16.

Den 9/10 när jag ställde frågan igen (eftersom Närtrafiken inte fungerar för gymnasieungdomar) svarade KF att dagen efter KF-mötet (alltså 10/10) var ett möte med Ö-trafs VD inplanerat då detta ska tas upp igen.

När jag ställde frågan den 13/11 om vad som hade kommit ut av mötet den 10/10 så svarade KF att det hade resulterat i att de hade kommit överens om att det behövs ett möte.

Den 11/12 hade inget nytt hänt utan det skulle bli ett möte i "jan/feb nångång".

-> Min fråga till majoriteten är: Vad händer egentligen? Det är över ett halvår sedan jag ställde första frågan.

2: Den 28/8 och den 9/10 ställde jag frågan "Var är strategin för personalförsörjning avseende förskolelärare och lärare som kommunen lovade ta fram enligt MVT 15/6-17?"

Svaret den 28/8 var att "nu finns det väl lärare i Fornåsa" vilket var ett helt irrelevant svar på frågan.

Den 9/10 var svaret att det "pågår en översyn av förvaltningens kompetensförsörjningsarbete.

Den 11/12 frågade jag när översynen förväntades vara klar samt hur resultatet kommer att presenteras? Rolf Hansson berättade att arbetsgruppen har fokuserat på förutsättningarna för personalen i en vid bemärkelse (han nämnde bla kompetensutveckling och kollektivtrafik) men skulle snart gå vidare i arbetet.

-> Mina frågor till majoriteten är: Vad har hänt de senaste tre månaderna? När kan översynen förväntas vara klar samt hur kommer resultatet att presenteras?    

3: Vid KF den 13/11 reflekterade jag över det positiva i att förskolorna i t.ex. Tjällmo, Godegård och Fornåsa svämmar över av barn och att det faktiskt antagligen kommer att ske nybyggnation på en del småorter i kommunen vilket innebär att det sannolikt tillförs ännu fler barn och frågade "Var är planerna för utbyggnad av förskolorna bums och skolorna inom 5 år?". KF svarade inte på frågan utan relaterade istället till en åldersväxling i lokalerna som används i Klockrike (samnyttjande av lokaler mellan förskola-skola).

Den 11/12 frågade jag när detta ska börja användas på fler småorter i kommunen så att t.ex. Tjällmo-föräldrar slipper hämta-lämna barn på förskola i Borensberg? KF svarade då att de tittar på att öppna en avdelning i Granliden.

-> Min fråga till majoriteten är: Nu är det nästan 3 månader sedan beskedet på KF att avdelningen skulle öppnas, när sker invigningen? Det tog ju bara 3 månader att lägga ner Godegårds skola.

4: Vid KF den 13/11 ställde jag frågan "Finns det en visselblåsarfunktion för de anställda i Motala kommun som säkerställer anonymitet?". KF svarade att "frågan hade beretts tidigare men det hade inte sjösatts eftersom det främst är till för grova anklagelser mot högre chefer och några såna har ju inte kommit fram så då behövs det ju inte".

Den 11/12 frågade jag då självklart hur man kan veta att det inte har funnits grova anklagelser mot högre chefer om man inte har haft möjlighet att anmäla? Den svarande från KF berättade då arbetet med visselblåsarfunktion pågår, vilket förvånade flera KF-ledamöter som inte hade hört talas om detta tidigare!

-> Min fråga till majoriteten är: Vad har hänt under se senaste 3 månaderna?

  

5: Den 11/12 berättade jag att jag hade läst i MVT den 1/12-17 att Tekniska förvaltningen skulle se över att "alla skolor ska vara anslutna till en ordentlig gång- och cykelväg". Jag frågade då om det gällde ALLA skolbarn dvs om även alla barns vägar till/från skolbusshållplatserna ingår i uppdraget? Detta fick jag inget svar på.

-> Mina frågor till majoriteten är när översyn och ev. ombyggnad av barns vägar till skolbusshållplatser kommer att ske samt när översyn och ev. ombyggnad av skolbusshållplatser kommer att ske?

6: Jag skulle gärna vilja veta om det finns en fastställd generisk beslutsprocess för politiska och tjänstemannamässiga ärenden i Motala kommun. En generisk beslutsprocess har ett förutbestämt antal steg med fastställda avstämningspunkter, vilka mandat som gäller för den enskilda avstämningen, vilket underlag som ska ligga till grund för de olika stegen etc. Den generiska beslutsprocessen kan sedan anpassas efter respektive nämnd och förvaltning efter beslut i antagligen KF.

-> Mina frågor till majoriteten är: Finns det fastställda beslutsprocesser i Motala kommun? Hur dokumenteras beslut om vilka ärenden som fördelas direkt till nämnderna och vilka som ska tas upp i KF?

7: Den 21/2-18 skrev Åke Svensson i MVT att han förordar en medborgardialog angående förhållandet stad-landsbygd och om resurserna däremellan fördelas rättvist. Jag tycker förstås att det är ett utmärkt förslag-

-> Min fråga till KF är: Hur ser KF på detta?

8: Jag har under hösten 2017 deltagit vid Allmänhetens frågestund vid fyra tillfällen (innan idag). Jag har alltid presenterat mig med namn och även ofta som ansvarig för bloggen, FB-sidan och nätverket Vägrenarna. Jag har ställt frågor om allt möjligt (bl.a. ovanstående) och vid ett av fyra tillfällen även om nedläggningen av Godegårds skola. Jag har vid flera tillfällen skickat skriftliga frågor som återfinns i Motala kommuns Sammanträdesportal och även signerat med mitt namn och Vägrenarna.

Den 16/10-17 skickade jag ut ett frågeformulär till samtliga partier representerade i KF underskrivet med mitt namn och Vägrenarna. Den 20/12-17 svarade Socialdemokraterna i Motala att de inte tänkte svara utan skriva en debattartikel i slutet av dec -17 istället.

Den 15/2-18 sändes en minidebatt angående landsbygden i Östnytt (senare även i SVT1) där Camilla Egberth och Jan Arvidsson deltog. Camilla Egberth påstod sig inte ha varken sett eller hört den så kallade Motståndsrörelsen (alltså Vägrenarna) här i KF och om någon har varit här så har det "bara" gällt Godegårds skola. När Jan Arvidsson då påtalade att jag har varit här ett flertal gånger och dessutom skickat frågor till samtliga partier så nekade Camilla Egberth även till att känna till detta trots att S faktiskt har svarat på mina frågor.

-> Mina frågor till majoriteten är: Hur ska jag kunna vara tydligare med mitt budskap, vem jag är och vad jag representerar? När kommer debattartikeln från S som klargör vilka prioriterade frågor S har?

mvh / Christina Sundeck
- landsbygdsbo
- tvåbarnsmamma
- civilingenjör i maskinteknik
- driver bloggen, facebook-sidan och nätverket "Vägrenarna" (av SVT kallad "motståndsrörelsen" i Östnytt och SVT1)

Lite konstigt faktiskt...

I torsdags sände Östnytt en minidebatt (klicka på videon överst i denna nyhet) mellan Camilla Egberth (S) och Jan Arvidsson (C) som handlade om landsbygden i Motala kommun.

Till min enorma förvåning förnekade Egberth att jag/Christina/Vägrenarna hade varit i KF och ställt frågor som INTE rörde Godegård (läs gärna från KF 28/8-17, KF 9/10-17, KF 13/11-17). Antingen har hon kortare minne än två månader eller så har hon inte förstått att det är jag som går på KF och ställer jobbiga frågor under Allmänhetens frågestund eller att det är jag som driver Vägrenarna, vilket i och för sig är märkligt eftersom jag dels har skrivit under mina skriftliga frågor med allt detta och även presenterar mig i talarstolen med allt detta. Lite konstigt faktiskt...

 

 

När Arvidsson då påpekade att jag hade skickat frågor till samtliga partier förnekade Egberth detta. Nu är det ju så att Socialdemokraterna i Motala HAR svarat (läs här) så någon/några sossar har definitivt vetat om det. Antingen har hon kortare minne än två månader eller så har hon inte förstått att det är jag som driver Vägrenarna, vilket i och för sig är märkligt eftersom jag dels har skrivit under mina skriftliga frågor med både Christina & Vägrenarna (och även presenterar mig i KF's talarstol så). Alternativt så pratar de inte med varandra på flera månader i Motala-sossarna. Lite konstigt faktiskt...

 

Nu funderar ju jag en del på demokrati och samhällsfrågor och kommer då osökt in på frågan vilka kvalitéer och kvalifikationer det ledande kommunalrådet och personen som leder kommunens krisledning ska ha? Dåligt minne och kommunikationsproblem kommer inte särdeles högt på min lista...

Motståndsrörelsen "Nätverket Vägrenarna" syns i media!

I höstas skickade jag in en ansökan till "Fika med SVT" och i januari ringde de upp och ville träffa mig och några likasinnade.

Den 29:e januari blev det av och den första nyheten blev den här.

Sedan har vi väntat otåligt på "resten"...

Igår (onsdag 14/2) började det med ett inslag i Östnytts morgonsändning och ett längre inslag i kvällssändningen, dessutom en nyhet på SVT.se under hashtaggarna #val2018 och #dinröst.

 Ikväll (torsdag 15/2) var det ytterligare en nyhet på SVT.se samt ett längre inslag på Östnytt med en debatt mellan Egberth (S) och Arvidsson (C) där bl.a. Egberth framstår som helt ställd av påståendet att Vägrenarna skulle ha skickat frågor till samtliga partier i Motala kommun, vilket jag förstås har gjort!

Det som är slående när man lyssnar på Camilla Egberth, socialdemokratiskt kommunalråd i Motala kommun, är att svaret ofta blir att "det ska bjudas in till samtal" eller "så har inte jag uppfattat det" det vill säga bollen passas hela tiden tillbaks utan några raka svar.
Nå, nu är ju faktiskt bollen rund och även jag kan passa den...

mvh / Christina Sundeck, tvåbarnsmamma, civilingenjör, landsbygdsbo, driver bloggen och FB-sidan Vägrenarna, driver "Nätverket Vägrenarna" med ca 80 medlemmar från landsbygden i Motala kommun

Längtan och utveckling

Stora eller små fötter?
Ljust eller mörkt hår?
Kvinna eller man?
Europé eller asiat?

Det är fasligt omodernt (nästan politiskt inkorrekt) idag att dela upp folk i grupper, alla är unika och ska få förverkliga sig själva.
Utom landsbygdsbor. Lantisar. Rednecks. Lite loja, lata och korkade. Banjospelare kanske?

Till skillnad från tätortsborna, eller stadsborna om de får säga det själva. Där samlas gräddan av samhällets intelligens och företagsamhet.

Eller?

Knappast! Det finns absolut inga som helst belägg för att det är någon som helst skillnad i vare sig lathet eller intelligens mellan barn som föds/bor på landsbygden eller i en tätare befolkningsgrupp.
Vad kommer då allt detta trams ifrån? En längtan förstås. För längre sen måste en längtan efter ett bättre liv ha drivit folk mot städerna, mot Amerikat och mot högre lärande.

Det är förstås likadant idag. Det framgår tydligt överallt runt om oss vad riktig lycka måste vara: Ny bil, rent och skinande boende, reklamintäkter från sin egna You-Tube-kanal (eller möjligen ett kostymjobb), ekologisk vegetarisk mat på varje kökshylla och lyckliga barn i könsanpassade färger. Det är klart att vi påverkas av allt runtom oss, längtan finns där i botten av själen, att få vara och ha det perfekt. Och allt detta finns förstås i tätorten! För på landsbygden vet ju alla att man åker i en skitig fuldiesel och är bonde eller undersköterska (för övrigt gravt underskattade yrken)?

Ingen skulle NÅGONSIN erkänna det, men det sitter djupt rotat i vår historia: Om man är lite framåt och vill någonstans då är det till tätorten man "ska" längta. Då blir det svårt att byta riktning när man väl nått sin längtan, oavsett om det var så bra som man hade tänkt eller inte.

Sverige är i en återvändsgränd i den här frågan anser jag. Eftersom normen är att vilja bo tätt inpå varandra blir det "utveckling" när man satsar pengar där medan pengar som satsas på landsbygden blir "bidrag" eftersom vi stackars lantisar behöver "stödverksamhet".

Egentligen är det tvärtom. Landsbygden (och nu menar jag ALLT utanför städerna och tätorterna) förser städer och tätorter med väldigt mycket samhällsväsentligt i form av el och mat (bortsett från den importerade maten förstås). Städer/tätorter förädlar förvisso en del av detta men framförallt producerar de tjänster för alla andra som trivs tätt ihop. De stora producerande industrierna har kanske kontor i en storstad, men ofta ligger produktionen utanför eller ännu värre i ett annat land. Att hålla upp den här spegeln för tätortsbor ger inte speciellt mycket, eftersom de är gräddan av mänskligheten så är förstås spegelbilden fel alltså hamnar även den diskussionen i en återvändsgränd.

Vad kan vi göra för att skapa "utveckling" även på landsbygden då?

• Till att börja med så måste intäkterna hamna där de skapas. Norrland förser stora delar av Sverige med el men får växelpengar tillbaka, hur är det ens möjligt? Var finns resten av de stora naturtillgångarna? Vem tar intäkten?
• Ur ett nationellt (och även regionalt) perspektiv måste Sverige bli mer självförsörjande. Vi måste ha en rimlig tillgång på mat även vid kriser (då menar jag inte att det faller snö på vintern...) och det ska finnas på nära håll för om det blir en riktig kris kommer även kommunikationerna och transporterna att ta stryk.
• Landsbygden har unika förutsättningar för att hjälpa barn och ungdomar stöpta i alla former att kunna få utvecklas. Mindre skolor och klasser skapar möjligheter att se allas behov så att samhället får lyckliga, fungerande skattebetalare på sikt. Forskning visar att pengar som satsas tidigt (förskola-lågstadie) ger mångfalt igen i minskade kostnader längre fram om 5-50år. Problemet är att det inte går att räkna hem med de ekonomiska modeller som finns idag.
• De tekniska framstegen har inneburit att många kan hitta sitt arbete utan krav på flytt, det är en självklarhet att t.ex. fiberutbyggnad och väl fungerande kommunikationer måste finnas i hela Sverige. Skattebetalarna kommer faktiskt från hela Sverige och företagandet utanför städerna växer så det knakar.
• Genom att prioritera de små skolorna, fiberutbyggnad och kommunikationer så kommer barnfamiljer att bo kvar/flytta till landsbygden och skapa en positiv spiral som drar med sig även behov av vård och omsorg vilket skapar ännu mer arbeten!
• Vi som bor på landet måste visa upp vår längtan och våra drömmar, det är inte synd om oss för att vi bor på landet vi VILL det!

Landsbygd kontra tätort handlar inte alls om lathet eller intelligens. Jag är s.k. högutbildad och har valt landsbygden för bl.a. närheten till naturen, lugnet inpå knuten, närodlad mat i gårdsbutiken 200m bort, att slippa sitta i bilköer så att jag kan välja att göra annat med min tid samt mindre skolor med färre barn eftersom jag vet att man mår bättre och lär sig mer då.
Man FÅR längta efter tätorten, men längta efter den för DIN skull och framförallt, låt alla andra ha SIN längtan i fred!

Vad längtar DU efter?