lördag 19 januari 2019

Dags att instifta Landsbygsdialoger i Motala kommun!

Motala kommun är så mycket större än Motala tätort. Cirka en tredjedel av invånarna i Motala kommun bor utanför Motala tätort, många av dem bor i Borensberg men allra flest utanför alla tätorter och småorter. Det är demokratiskt bekymmersamt. Hur säkerställer Motala kommun att alla får komma till tals som vill? Vems ansvar är det? Det finns många bygdelag och byaråd (härefter kallat Lokala utvecklingsgrupper, LUG) i vår kommun men fångar de verkligen upp allas röster?


Det här kan inte lastas över på de enskilda LUGerna, de kan faktiskt inte veta hur täckningen av LUGer i kommunen ser ut. Jag anser att Motala kommun har ett ansvar att dels tillse att alla som bor utanför Motala tätort får veta vilka LUGer som ligger närmast och dels prata med LUGerna så att de är villiga att utöka sina geografiska områden. Dessutom behöver antagligen Motala kommun hjälpa till att skapa nya LUGer på vissa håll. Allt detta är en förutsättning för att den stora mängd människor som bor utanför Motala kommun ska känna sig delaktiga. Jag tror att det senaste valresultatet, där de då styrande rödgröna tappade 7,77%, speglar att många i Motala kommun känner sig uteslutna, rundade, överhoppade, ej delaktiga men kanske framförallt odemokratiskt behandlade. Jag väntar med spänning på Motala kommun, your move!

Nästa steg i demokratiarbetet på landsbygden är att säkerställa att en dialog förs innan beslut fattas, jag tror att det skulle vara en styrka att etablera ett forum DIALOG i Motala kommun med specificerade grunduppgifter t.ex.:
  • definiera vad syftet med dialogen är (klarlägga eller förbereda något)
  • identifiera ev problem som kan uppstå längs vägen
  • faktainsamling från boende, politiker, tjänstemän, möjliga utförare & ev expertis
  • identifiera var ekonomiska förutsättningar regleras och om det finns några offentligt kommunicerade ramar
  • identifiera om det finns några speciella relevanta tidsaspekter avseende frågeställningen
  • inventera ev ansvarsfrågor och ägandeförhållanden mellan t.ex. kommun/landsting/länsstyrelse/stat/privata aktörer
  • identifiera möjliga lösningar att överlämna till antingen politiker/tjänstemän eller annan part

Dialogerna ska ha fasta roller, gemensamt för alla dessa dialoger måste vara att deltagarna representerar hela frågeställningen dvs:
  • boende (kanske representerade av LUGer)
  • politiker
  • tjänstemän
  • ev experter
  • möjliga utförare

Vi på landsbygden behöver Landsbygdsdialoger.
  • Det genomförda mötet mellan LUGerna, Ö-Traf och Motala kommun angående kollektivtrafiken kan anses vara startskottet på Landsbygdsdialog: Kollektivtrafik.
  • I norra kommundelen pågår äntligen diskussioner runt ett ev öppnande av Godegårds skola, det skulle kunna genomföras som Landsbygdsdialog: Skola.
  • Det skulle behövas en Landsbygdsdialog: Kommunikation som hanterar bredbandsfrågor, nedläggning av fast telefoni mm, här har Tjällmo och Godegård redan dragit igång möten men det kanske skulle vara lättare att gehör och få tjänstemännen att arbeta för uppkomna frågor om det drivs av kommunen.
  • Enligt MVT planeras för en "större förstudie över alla förskolor utanför tätorten med start under 2019" vilket är av enormt stort intresse ur ett landsbygdsperspektiv, här finns en kanonchans att initiera Landsbygdsdialog: Förskola!
  • På sikt skulle man kunna tänka sig Landsbygdsdialog: Bostadsbyggande.
  • Det finns självklart behov av kommunövergripande dialoger (kanske äldreomsorg) och även tätortsdialoger (kanske fritidsgårdar).

Ett sådant här arbetssätt skulle kunna gå att applicera på mängder av olika frågeställningar när de dyker upp, när nappar Motala kommun på detta???

Utredning: Landsbygdsskolor i Motala Kommun

 Jag förstår verkligen INTE Motala kommuns politiker, nästan oavsett partifärg. Nu ska det dras igång en utredning om skolorna på landsbygde...