Vem är skolmaten till för? Del 2

Vem är skolmaten egentligen till för?

Skolmatens absolut viktigaste uppgift är att bli uppäten. PUNKT.
För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen under skoldagen ska skolmaten vara god, mättande och näringstät. God innebär att många elever ska tycka om den, det ska inte vara ett kulinariskt experiment. Det får gärna finnas alternativ till huvudrätten. Om man behöver specialkost (glutenfritt, laktosfritt) eller är vegetarian ska det finnas goda, mättande och näringstäta alternativ antingen till hela eller delar av huvudrätten.

Barn går i skolan för att lära sig. Det är näst intill omöjligt utan mat i magen en hel dag. Då har vi inte ens snuddat vid problemen som uppstår för andra elever och deras möjlighet att lära sig om nån i klassen inte orkar med undervisningen...
All skolmat som INTE blir uppäten är ett misslyckande och innebär barn utan ork att lära, dels för dagen men främst i förlängningen eftersom det påverkar deras betyg och valmöjligheter och deras chanser att hitta ett jobb de tycker om och att bli en bra skattebetalare. Det är jättefokus på läroplaner, digitala hjälpmedel och mångfald men det viktigaste av allt, elevens möjlighet att lära sig något, det hoppar man jämfota över i skolans värld.

Det här är en dold klassfråga, de som har råd betalar för mat både via skattsedeln och direkt till sina barn som då kan välja annan mat, de som inte har råd försöker övertyga sina barn om att "äta lite iallafall" men de barnen får sämre möjligheter till inlärning i skolan.


Hur vill jag då ha det istället för att bara gnälla?
Varför inte utgå från Livsmedelsverkets tallriksmodell?
Tallriksmodellen består av tre delar:

1. Den första delen består av grönsaker och rotfrukter. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. Den som inte rör sig så mycket kan låta grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken (högra bilden).
2. Den andra delen är potatis, pasta, bröd eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Välj i första hand fullkornsvarianterna. Den som rör sig mycket kan göra denna del ännu större (vänstra bilden).
3. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, som bönor, linser och ärter.

Mitt första förslag Pasta med korv i ostsås

• Huvudrätten ska alltså innehålla en stor del kolhydrater. Man kan t.ex. välja pasta. Då måste det även finnas ett glutenfritt alternativ till vanlig pasta.
• Det ska även finnas gott om grönsaker och rotfrukter. Här är det förstås viktigt att eleverna tycker om det som serveras så rena smaker är att föredra framför mycket röror och blandningar (som man kanske uppskattar som vuxen), en favorit här hemma är riven morot med rivet äpple i, något som är lätt att få tag på från nära håll nästan hela året. Många gillar pizzasallad som i stort består av vitkål som det finns gott om på nära håll. Gurka och tomat på sommaren förstås, gärna från skolodlingen.
• Den sista femtedelen av tallriken ska vara proteinbaserad. Här föreslår jag stekt falukorv med ostsås. Som vegetariskt alternativ sojakorv. En glutenfri och laktosfri ostsås måste också erbjudas.

Mitt andra förslag Potatissoppa

• Kolhydraterna står förstås potatisen för, viktigt att soppan inte blir för vattnig utan den måste mätta bra. Det borde inte vara ett problem för glutenfolket men beroende på recept så kanske man måste ha ett laktosfritt alternativ.
• Grönsaker & rotfrukter som ovan, alltid. Helst här-/närproducerat.
• Det proteinbaserade kan vara antingen att erbjuda leverpastej och bönpastej till mackorna eller erbjuda stekt bacon och sojabacon att strö i soppan.

Protein-delen av tallriken är bara ca en femtedel. Att då klassa en hel rätt som vegetarisk beroende på att det ingår veggo-korv i stället för falukorv är bara korkat. Fokusera på det gemensamma istället. Lär ungarna vikten av att äta ordentligt utan pekpinnar och etiketter. Låt dem välja mellan olika alternativ av god, mättande och näringstät mat oavsett förutfattade meningar. Något som borde vara helt självklart 2019...


Allt jag begär av skolmaten är att den ska bli uppäten! Att då sätta som överordnat mål att en av femtedelarna ska vara kött eller inte blir gravt missledande.

Dessutom är jag fortfarande övertygad över att ur ett miljöperspektiv är det bättre med här-/närproducerad mat än vegetarisk (eller ekologisk) mat som har färdats runt halva klotet oavsett var femtedelen med protein kommer ifrån (kött, bönor etc), ett konkret förslag som jag skrev om här är lägre moms på mat som producerats inom 10mil!

Hur svårt kan det va?