tisdag 7 november 2017

Motala-majoriteten blickar framåt - i en spegel?

Igår skrev Motalas majoritet en debattartikel i MVT (läs här) om hur de blickar framåt, oklart på vad, eventuellt i en spegel eftersom de uppenbart bara ser till Motala tätort igen!

Vi börjar väl från början? Häng med, det finns inte många rätt...
"Avgörande för hur vi klarar utvecklingen är den samlade kommunala verksamheten. Det handlar om vård och omsorg, skola och utbildning, miljö och klimat, gator och vägar, kultur och fritid. Verksamhet som ger trygghet och en grundplatta för alla att stå på. Det är dessa områden som prioriteras när de cirka tre miljarderna fördelas till nämnderna."
Det vore väldigt intressant att se hur de cirka tre miljarderna fördelas inom och utom Motala tätort? Hur prioriteras satsningarna? Vilken hänsyn tas landsbygden och vårt eftersatta småvägsnät, smala vägar utan belysning som är livsfarliga att cykla på när det inte går några bussar längre, äldreboenden och skolor som läggs ner och rycker upp människor med rötterna? Det vill jag gärna veta!
"Några exempel på satsningar är äldreboenden, ny skola och ”Nära vård”. Vi planerar för 150 nya platser i äldreboenden. Först ut blir ett boende på Mossen, därefter följer Borensberg och Råssnäs."
Om det nu behövs 150 nya platser, varför la man ner Granliden i Tjällmo och ryckte upp de äldre från sina vänner och släktingar för några år sedan? Ett fungerande äldreboende där de äldre kunde bo kvar där de var födda och bott hela sina liv.
"Kommunen ska också underlätta för oss att göra klimatsmart val i vardagen. Det handlar till exempel om att ge alternativ till bilåkandet. Då talar vi om åtgärder som bidrar till att vi går, cyklar eller åker med kollektivtrafik i större omfattning."
Ja herregud, var ska jag börja??? Var ska vi cykla när vägarna är smala och obelysta och vilka bussar ska vi åka med???
"När nu fler ska bo i kommunen ökar behovet av bostäder. Bostadsstiftelsen Platen bygger på flera håll. Men vi har också andra byggbolag som vill bidra. Kommunen har en projektkatalog med markområden som är färdiga att bebygga. Vi kan erbjuda möjligheter i flertalet av de tätorter som finns runt om i kommunen. Nyligen fattades beslut om en markanvisning för bostäder i Fornåsa."
Den projektkatalogen (se tidigare inlägg här) som hänvisas till pekar ut ett 70-tal punkter totalt i Motala kommun som är fördelade geografiskt enligt figuren. Om majoriteten tycker att det är en satsning på landsbygden så undrar jag hur hemmablind man kan vara?



Om jag är imponerad över hur majoriteten blickar framåt? Kul att du frågar! Inte särdeles, de ser bara till Motala tätort i vanlig ordning...

lördag 4 november 2017

Motala kommuns tvåtredjedelspolitik - fortsättning

Jag har länge retat mig på Motala kommuns hemsida och slogan.
   
För det första: Om jag skriver "motala.se" så hamnar jag här


Motala kommuns hemsida gäller alltså turister, företagare och boende i "Östergötlands sjöstad" något man bara kan tolka som "Motala tätort" där ca två tredjedelar av kommunens befolkning bor. För allt annat får man klicka vidare till "Motala kommun". Man kan alltså direkt konstatera att "Motala tätort" är Östergötlands sjöstad och det viktigaste i hela kommunen!
 
Om man sedan ögnar lite under t.ex. Vision 2030 så hittar man samma förvirring igen:

"Östergötlands sjöstad" och bilder på Skepparpinan med hänvisning till kommunens utveckling?
Läser man sedan i "Lokalt utvecklingsprogram 2015-2018" så blir det än mer intressant.
Här dräller det av blandningar mellan sjöstaden och kommunen, t.ex:
Visionen om Motala bygger på öppenhet och att vi hela tiden söker möjligheter till förbättringar och nyskapande. Tillsammans vill vi åstadkomma en ljus och hållbar framtid i en sjöstad som gör avtryck både inom och långt utanför regionens gränser. Motala är sjöstaden som vi alla trivs i och som gör oss stolta.
Motala – den öppna, stolta och nyskapande sjöstaden.
Jag tycker att det här är oriktigt och falskt, Motala kommun är ingen sjöstad! Vi är en landsbygdskommun där tätortens politiker har fått storhetsvansinne och driver en politik för endast två tredjedelar av invånarna (finns ett tidigare inlägg om det här).

Jag fortsätter läsa i LUP och nu blir det riktigt intressant! På första sidan (med text) står det:
Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden.
Programmet bygger på majoritetens valmanifest som efter politisk beredning dokumenterats och fastställts av kommunfullmäktige.
Som varandes invånare i den tredjedel som INTE bor i Motala tätort (eller sjöstaden) blir man ju gravt nyfiken. Inte stod det väl i S, V och MP valprogram att landsbygden skulle åderlåtas genom att äldreboenden skulle läggas ner, kollektivtrafik skulle upphöra och skolor läggas ner?

Nä, det är klart att det inte gjorde!

Miljöpartiet de gröna i Motala skrev i sitt valprogram 2014:
För att en övergång till ett långsiktigt hållbart samhälle ska vara möjlig behövs en utveckling i stället för en avveckling av landsbygden och de små tätorterna.
...
Många människor vill bo i en lantlig miljö med närhet till natur och kanske med en större känsla av frihet. It-tekniken har gjort det möjligt att förlägga åtminstone en del av arbetet till hemmet och därmed minska på resandet. Bredbandsutbyggnad är av avgörande betydelse för en levande landsbygd. Men det är också viktigt att samhällsservicen är god: postgång, trygg telekommunikation, skola, allmänna kommunikationer, tillgång till sjukvård inom rimliga avstånd och ett boende på gamla dagar i en trakt där man har sina rötter. Miljöpartiet vill verka för att de små orterna får behålla sina äldreboenden och skolor så länge det bara är möjligt - för skolans del även om elevantalet periodvis kan minska. Skolorna kan dessutom fungera som mötesplatser i andra sammanhang. Bokbussen fyller en viktig funktion för dem som bor långt ifrån biblioteket.
Vänsterpartiet i Motala skrev i sitt valprogram 2014:
Det är viktigt att utveckla visionen om framtidens Motala så att hela kommunen utvecklas, såväl staden som Borensberg och landsbygdens småorter. Viktigt för en positiv utveckling av landsbygden är en aktiv, långsiktig regionalpolitik som skapar möjligheter och garanterar service och infrastruktur. Andra konkreta frågor handlar om skolor, omsorg och hemtjänst, och också om kommunens upphandlingar. Dessutom måste den kreativitet och handlingskraft som finns bland landsbygdens människor tas tillvara. Det handlar förstås om makt och fördelning av resurser, men det handlar även om att mobilisera den utvecklingskraft som finns. De olika förutsättningar som finns i Motalas landsbygd måste beaktas och invånarna måste ges möjligheten att utveckla sina specifika bygder så de kan påverka den lokala, men också den regionala utvecklingen. Politikens uppgift är att skapa förutsättningarna för detta.
Socialdemokraterna i Motala har tagit bort sitt valprogram 2014 från nätet, undrar varför....

Jag vet inte hur ska formulera det här utan att vara oförskämd, helst skulle jag vilja skriva "KLÅPARE & MYTOMANER" men istället skriver jag bara
SKÄMS MAJORITETEN I MOTALA KOMMUN!!!

Jag förväntar mig svar på mina inskickade frågor (frågor till politiska partier) och de svar jag får (eller inte får) kommer kraftigt påverka var min röst (och kanske ytterliagare en tredjedel av kommunens invånare?) hamnar i kommunvalet nästa höst!

fredag 27 oktober 2017

Dags att lägga ner flertalet skolor i Motala Kommun - för barnens bästa!



Bakgrundsfakta:
  • 2014-05-06 genomfördes granskning av Skolinspektionen avseende Godegårds skola (under våren 2014 besöktes samtliga grundskolor i Motala kommun). Skolinspektionen påtalade brister inom 2 områden: ”Särskilt stöd” samt ”Pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen”.
  • 2014-10-06 genomfördes uppföljning av bristerna ovan varvid Godegårds skola befanns ha uppfyllt kraven.

Motala kommun motiverar nedläggningsbeslutet för Godegårds skola med att "det är för barnens bästa" och absolut inte av ekonomiska skäl. "Barnens bästa" har hängts upp på oklara samband (ogrundade eftersom Godegård ligger väldigt bra till i all statistik) men plötsligt dök motiveringen upp i ett inlägg på "Socialdemokraterna Motala"s Facebook:
"Det förvaltningen nu har lyft upp till politiken är att vi har problem med att bibehålla kvalitén. Då har man som huvudman ett ansvar att agera. Skolan har under loppet av några år fått kritik av Skolinspektionen två gånger för bristande kvalitet."
*********************************
BREAKING NEWS
*********************************
  • 2014-06-13 genomfördes granskning av Skolinspektionen avseende Skolgårda skola F-6 (under våren 2014 besöktes samtliga grundskolor i Motala kommun). Skolinspektionen påtalade brister inom 2 områden: ”Pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen” samt "Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro".
  • 2014-10-06 genomfördes uppföljning av bristerna ovan varvid Skolgårda skola befanns EJ ha uppfyllt kraven tillräckligt.
  •  2014-11-06 genomfördes YTTERLIGARE en uppföljning av bristerna ovan varvid Skolgårda skola befanns ha uppfyllt kraven.
Socialdemokraterna i Motala motiverar nedläggningen av Godegårds skola med: "Det förvaltningen nu har lyft upp till politiken är att vi har problem med att bibehålla kvalitén. Då har man som huvudman ett ansvar att agera. Skolan har under loppet av några år fått kritik av Skolinspektionen två gånger för bristande kvalitet." vilket alltså gäller även för Skolgårda skola.
Alltså måste Skolgårda skola läggas ner av omsorg av barnens bästa.

*********************************
BREAKING NEWS
*********************************
  • 2014-05-21 genomfördes granskning av Skolinspektionen avseende Södra skolan F-6 (under våren 2014 besöktes samtliga grundskolor i Motala kommun). Skolinspektionen påtalade brister inom 2 områden: "Särskilt stöd" samt "Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro".
  • 2014-10-06 genomfördes uppföljning av bristerna ovan varvid Södra skolan befanns ha uppfyllt kraven.
Eftersom Socialdemokraterna i Motala motiverar nedläggningen av Godegårds skola med: "Det förvaltningen nu har lyft upp till politiken är att vi har problem med att bibehålla kvalitén. Då har man som huvudman ett ansvar att agera. Skolan har under loppet av några år fått kritik av Skolinspektionen två gånger för bristande kvalitet." vilket alltså gäller även för Södra skolan.
Alltså måste Södra skolan läggas ner av omsorg av barnens bästa.

*********************************
BREAKING NEWS
*********************************
  • 2014-04-30 genomfördes granskning av Skolinspektionen avseende Charlottenborgsskolan (under våren 2014 besöktes samtliga grundskolor i Motala kommun). Skolinspektionen påtalade brister inom 1 område: "Särskilt stöd".
  • 2014-10-06 genomfördes uppföljning av bristerna ovan varvid Charlottenborgsskolan befanns ha uppfyllt kraven.
Eftersom Socialdemokraterna i Motala motiverar nedläggningen av Godegårds skola med: "Det förvaltningen nu har lyft upp till politiken är att vi har problem med att bibehålla kvalitén. Då har man som huvudman ett ansvar att agera. Skolan har under loppet av några år fått kritik av Skolinspektionen två gånger för bristande kvalitet." vilket alltså gäller även för Charlottenborgsskolan.
Alltså måste Charlottenborgsskolan läggas ner av omsorg av barnens bästa.


*********************************

Måste jag fortsätta?
Skolinspektionen gör ett viktigt jobb med tillsyn och självklart ska alla skolor uppfylla kraven men det är klart att det måste få bli en rimlig mängd påpekanden om de sedan åtgärdas!
Det är fullständigt självklart att inga av skolorna ovan ska läggas ner baserat på några brister som både identifierades och åtgärdades 2014, för TRE år sen.

Jämför med restauranger. Skulle en restaurang få stänga efter en eller två anmärkningar utan chans till förbättring? Då skulle det knappt finnas en enda restaurang öppen i Motala...

Det här är förstås KVALIFICERAT TRAMS från bildningsnämndens sida, det är FAKE NEWS efter Donald Trumps recept.

Gör det enda rätta och riv upp nedläggningsbeslutet NU!

onsdag 25 oktober 2017

Nedlagd skola 2004 - Nu överfullt


Jag skulle vilja dela med mig av en solskenshistoria. I början av 2000-talet drabbades Smedsby skola hårt av vikande elevunderlag och det var bara nedåt 30 elever inskrivna på skolan. Den 16/6-04 tog så bildningsnämnden beslutet att lägga ner Smedsby skola från och med sommaren 2005.


Under hösten 2004 blev det så klart en väldig diskussion, både bland föräldrar men även i Kommunfullmäktige i och med att Niklas Rudberg (boende i Smedsby) öppet gick emot sitt eget parti, ur Corren 2/9-04:
"Även det faktum att socialdemokraternas kommunfullmäktigeledamot Nicklas Rudberg nyligen öppet deklarerat att han inte tycker som partiet i frågan, har gett Smedsbyföräldrarna ytterligare råg i ryggen."
Under vintern hände uppenbarligen något (förändrat upptagningsområde? lobbyism? svårt att följa upp...) eftersom bildningsnämnden den 16/3-05 beslutar att upphäva nedläggningsbeslutet med nedanstående konstaterande:











I MVT kunde man sedan 12/1-16 läsa:
"– Barnantalet ökar så kraftigt att vi måste bygga ut en skola i centrum framöver. Som vi ser det nu skulle det kunna bli så att Smedsby år 2025 blir en F-9-skola, säger bildningschef Johnny Thorén."
Vilken resa Smedsby skola har gjort på 12-13år!!!
Från nedläggning till tillväxt!


Vän av ordning undrar varför inte Godegårds skola kan få samma chans? Man baserade upphävningen av beslutet i Smedsby bl.a. på en ny översiktsplan som uppenbarligen hann skrivas innan nedläggningen av Smedsby skulle verkställas eftersom beslutet togs ca 1 år innan planerad nedläggning (som dessutom var tänkt att ske på ett sommarlov). I Godegårds fall togs nedläggningsbeslutet i sept -17 och planerad nedläggning ska ske redan på jullovet bara 3 månader senare där bl.a. 6:or då hamnar EN termin på en ny skola (med betygssättning!) innan högstadiet!!! Varför denna brådska?

Varför inte ha lite is i magen avseende Godegårds skola? Gör en landsbygdsutredning först och avvakta om tågstoppet i Godegård blir av. Allt detta skulle säkert kunna påverka nedläggningsbeslutet på samma sätt som i Smedsby för 12-13år sedan!


Låt Godegårds skola också bli en solskenshistoria!!!

måndag 16 oktober 2017

Frågor till Motala kommuns politiska partier



Ett av mina mål med Vägrenarna är att försöka skapa klarhet i var de olika partierna står i frågor som är viktiga för landsbygden inför valet 9/9-18. Jag har därför skickat ut nedanstående brev till lokala företrädare för S, V MP, M, C, L, KD och SD med förväntat senaste svarsdatum 20/12-17!










 ---------------------------------------------------------------------------
Hej,
I syfte att skapa kunskap angående de politiska partierna i Motala Kommuns åsikter inför valet 9/9-18 så skulle jag gärna vilja att ni svarar på nedanstående frågor. Alla politiska partier har fått samma frågor. Samtliga svar (även icke-svar) kommer att redovisas som beslutsunderlag för Motala kommuns invånare inför valet.

Angående era politiker:
1.      Vilka är era främsta 5 politiska namn på valsedlarna och hur gamla är de?
2.      Vad gjorde de 5 innan de började med politik? 
3.      Hur länge har de 5 varit politiskt aktiva på del- och/eller heltid?
4.      Finns det totalt sett inom partiet utbildade alternativt erfarna politiker för att kunna företräda partiet i en viss nämnd, tex. rektorer/lärare i Bildningsnämnden?

Övriga frågor:
5.      Hur stora barnklasser på förskolan och skolklasser i låg-, mellan- respektive högstadiet anser ni vara maximal storlek i förhållande till etablerad forskning i ämnet samt skolverkets riktlinjer?
6.      Hur lång tid anser ni att det är rimligt att en 6-7-åring åker skolskjuts till och från skolan varje dag?
7.      Anser ni att avstånden för beviljad skolskjuts är absoluta eller ska hänsyn tas till elevens mognad och trafiksituation (rådande hastighet, vägbredd, tillgång till gångväg, belysning, snöröjning etc)?
8.      Om en elev (utan beviljad skolskjuts) skulle vilja åka med en skolbuss (utan att överhuvudtaget påverka dess sträckning) ska det då vara möjligt att göra det om det finns plats, eventuellt mot betalning?
9.     Vad anser ni om privata friskolor och friförskolor? Ska de ha samma möjligheter att etablera sig som kommunala och vilket regelverk för etablering ska i såna fall gälla?
10.   Hur anser ni att gymnasieelever ska transportera sig till skolan (innan de eventuellt har körkort och tillgång till bil)?
11.  Anser ni att det är rimligt att kommunen betalar Region Östergötland för kollektivtrafik utan att ställa krav på hur den utförs?
12.  Hur långt anser ni att det är rimligt att ha det till närmaste VC, BVC, sjukgymnast, tandläkare och apotek inom kommunen om man bor i någon av kommunens tät-/småorter?
13.  Inom vilka områden anser ni att det är rimligt att arbeta över kommungränserna (t.ex. VC, gymnasieskola etc)?
14.  Anser ni att det är rimligt att t.ex. sjukgymnastik centraliseras utan att reseersättning utgår till patienterna/brukarna?
15.  Hur långt bort från nuvarande bostaden anser ni att det är rimligt att beredas plats i äldrevården om man bor i någon av kommunens tät-/småorter?
16.  Anser ni att äldre par ska ha rättighet att flytta in i äldrevården tillsammans?
17.  Hur sjuk måste man vara för att få flytta in på äldreboende?
18.  Hur anser ni att friska men ensamma pensionärer ska få ta del av någon slags gemenskap?
19.  Hur långt i förväg anser ni att mat kan lagas och sedan varmhållas inför servering till skolbarn och äldre?
20.  Hur lång tid anser ni att det är rimligt att vänta på ambulans/polis/brandkår i en nödsituation (givet att fordon och personal finns på sina respektive stationer) om man bor i någon av kommunens tät-/småorter?
21.  Hur ser ni på nedsläckningen av det fasta telefonnätet?
22.  Hur ser ni på utbyggnaden av fiber?
23.  Hur ser ni på utbyggnaden av 4/5G?
24.  Anser ni att det finns behov av en personalstrategi för vissa yrken (lärare, läkare etc) på landsbygden?
25.  Vad anser ni är viktigast (krav-märkt, ekologiskt, närproducerat, billigt, produktion som följer svensk djurrättslag etc) vid upphandling av mat (spannmål, kött, dryck, potatis, halvfabrikat etc) till kommunens verksamheter och varför?
26.  Vad anser ni om etablerandet av moskéer i Sverige?
27.  Hur anser ni att det är bäst att hantera flyktingar som kommer till kommunen?
28.  Tycker ni att Motala kommun ska ta emot fler eller färre flyktingar jämfört med 2015 och 2016?

Jag önskar svar på frågorna ovan senast 20:e dec 2017. Svaren kommer att publiceras på Vägrenarnas öppna blogg och Facebook-sida samt delges MVT och Corren.

mvh / Christina Sundeck, Vägrenarna

Utredning: Landsbygdsskolor i Motala Kommun

 Jag förstår verkligen INTE Motala kommuns politiker, nästan oavsett partifärg. Nu ska det dras igång en utredning om skolorna på landsbygde...