Frågor till Allmänhetens frågestund vid Kommunfullmäktige 9/10-17

Vi var tre stycken föräldrar som besökte Motala Kommunfullmäktiges öppna möte den 28/8-17. Jag ställde fyra muntliga frågor vid mötet:

1.      Var är strategin för personalförsörjning avseende förskolelärare och lärare som kommunen lovade ta fram enligt MVT 15/6-17?

2.      Har investeringen med paddorna utvärderats så att det blir det pedagogiska hjälpmedel som det var tänkt?

3.      Hur ska gymnasieelever utan kollektivtrafik kunna ta sig till gymnasiet?

4.      Hur är det tänkt att landsbygdsbarnen ska kunna ta del av t.ex. sommarlovsaktiviteterna som anordnas i Motala?

Svaren på mötet blev mångordiga från Niklas Rudberg men kan kokas ner till detta:

1.      Motala kommun har bara 7% obehöriga lärare, alltså är det inte ett problem för kommunen som helhet.

2.      Alla lärare får göra som de själva vill.

3 & 4. Närtrafiken löser alla värdsliga problem.

Efter det fick jag inga möjligheter att komplettera eller ställa följdfrågor så det gör jag nu:

1.

Det kanske är möjligt att det inte är ett problem i stan där lärarna med lätthet kan undervisa på flera skolar, men i småortsskolorna ÄR det ett problem att hitta lärare med ”rätt” behörigheter i förhållande till resten av lärarna på just den skolan (eftersom det är flera mil mellan skolorna).

Målet med strategin måste vara busenkelt att formulera:

”Behålla behöriga lärare över tid så att skolans behov tillgodoses”

Jag skickade in ett förslag till strategi den 17/7 (Infracontrol Online: Ärende nr [#750096]) som jag fick följande svar på den 31/8 (efter många påstötningar):

"Ditt förslag om en personalförsörjningsstrategi för landsbygdsskolar har framförts till olika beslutsfattare inom Motala kommuns bildningsförvaltning. Därmed kan vi konstatera att ditt förslag inte bara mottagits utan även förts vidare. Konkret innebär det att ditt förslag är ett av flera inspel i förvaltningens kompetensförsörjningsarbete. I detta (ständigt) pågånde arbete ingår bland annat statliga satsningar på karriärlärartjänster, lärarlönelyft och hur andra mer utvecklingsinriktade satsningar kan användas strategiskt. I analyser framkommer att det inte alltid är lön som avgör var lärare väljer att arbeta. Därför arbetar Motala kommuns bildningsförvaltning med att stärka utvecklingsmöjligheter och karriärvägar för medarbetare inom huvudmannes olika skolformer."

Uppenbarligen så arbetar bildningsförvaltningen med ”att stärka utvecklingsmöjligheter och karriärvägar för medarbetare” vilket väl kanske, eller kanske inte, innebär fler behöriga lärare på landsbygden som stannar.

Så åter till frågan: Var är kommunens strategi för personalförsörjning till landsbygdsskolorna?

                              

2.

Genom att lägga allt ansvar för det digitala läromedlet på lärarna så kommer arbetet med att leta efter, utvärdera och introducera appar att ta mångfalt längre tid eftersom alla lärare måste göra samma jobb parallellt. Borde det inte funka ungefär som med läroböcker att läraren har ett fåtal att välja på som redan är genomgångna och godkända av huvudmannen i de respektive ämnena?

Så åter till frågan: Har satsningen på paddorna utvärderats så att det blir det pedagogiska hjälpmedel som det var tänkt och inte ett bojsänke för lärarna?

3.

Från Östgötatrafikens hemsida:

”Närtrafik är en service för boende i och besökare till områden som inte har vanlig linjetrafik. Den kan beställas till och från alla adresser som har mer än 2 kilometer till närmaste hållplats och går vardagar kl. 09.00-12.30 och 17.00–22.00 samt lördagar, söndagar och röda dagar kl.

09.00-17.00.”

Detta är förstås fullständigt omöjligt att använda för gymnasieelever med skoldagar kl 8-16. Vi föräldrar hamnar i en skjutsa-hämta-rutin igen som man hoppades att man lämnade bakom sig när barnen lämnade dagis!

Så åter till frågan: Hur ska gymnasieelever utan kollektivtrafik kunna ta sig till gymnasiet?

4.

Sommarlovsaktiviteterna är sannolikt skattefinansierade dvs HELA kommunen har betalat skatt till dem. Att då hänvisa landsbygdsbarnen till Närtrafiken (som bara går vardagar kl.

09.00-12.30 och 17.00–22.00 samt lördagar, söndagar och röda dagar kl. 09.00-17.00) som kommer att innebära flera bussbyten och väntetider samt biljettpriser är respektlöst! Närtrafik för 12-åringen från Korskrog -> Borensberg (det är BARA dit han kan åka med Närtrafiken!) kostar 30:- enkel resa för 7km. Därutöver ska ordinarie bussbiljettpris till Motala betalas på 40:-. Det kostar alltså 70:- för 12-åringen att ta sig till Motala enkel resa. Hur rimligt är det utifrån utgångspunkten att vi alla har betalat skatt?

Nu har uppenbart Sveriges Regering (av alla instanser) räddat Mtl Kn i bara farten när det gäller kollektivtrafik under sommarlovet för åtminstone högstadie- och gymnasieelever, hoppas bara att kommunen inser att närtrafiken också bör omfattas!!!

Så frågan är nu något modifierad: Motala Kommun har väl planerat att landsbygdsbarnen via gratis närtrafik ska kunna ta del av t.ex. sommarlovsaktiviteterna som anordnas i Motala nu när regeringen skjuter till pengar till sommarlovskollektivtrafik?

Utöver ovanstående fyra frågor som jag vill ha svar på så kommer här några till:

5.      Varför har inte ett förändrat upptagningsområde utretts i utredningen runt Godegårds skola? Ett förändrat upptagningsområde räddade Smedsby skola från nedläggning för några år sedan och de verkar ha en blomstrande verksamhet nu.

6.      Varför har inte de rimligtvis positiva möjliga konsekvenserna för inflyttning av det av kommunen önskade tågstoppet i Godegård utretts i utredningen runt Godegårds skola?

7.      Varför är inte utredningen angående Godegårds skola underkänd pga att elevantalet i utredningen inte stämmer med verkligheten, inte ens nulägesantalet stämmer? Alla slutsatser som baseras på detta blir per automatik felaktiga.

8.      Har de ökade skolskjutsarnas kostnader tagits med i beräkningen av den planerade besparingen på 2,5 MSEK om Godegårds skola läggs ner?

9.      Varför ställer inte Motala Kommun högre krav på Östgöta-trafiken med avseende på kollektivtrafiken i kommunen?

I styrdokumentet ”Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland 2030” på Region Östergötlands hemsida finns nästan en hel A4-sida med målsättningar för Östgötatrafiken. Inga av dessa krav har någon som helst bäring på vare sig landsbygd eller Motala kommun heller för den delen, Ö-trafs mål handlar om att underlätta och öka resande till och från Linköping och Norrköping. Under rubriken ”Hållbar samhällsutveckling i Östergötland” kan man läsa:

”Utvecklingsstrategierna för Östergötland som de beskrivs i RUP behöver brytas ner och konkretiseras inom olika delområden. För kollektivtrafikfrågorna sker detta i det regionala trafikförsörjningsprogrammet medan andra frågor hanteras inom andra dokument, till exempel ”Insatsprogram för energi och klimat” och ”Insatsprogram för landsbygd”.”

Dokumentet ”Insatsprogram för landsbygd” är en välformulerad rapport där man bl.a. kan läsa om vikten att bibehålla närservice och transportmöjligheter så att befolkningen bor kvar och även att inflyttning stimuleras.

Varför behöver inte Ö-traf ta hänsyn till sitt eget ”Insatsprogram för landsbygden” när det gäller kollektivtrafiken? Varför ska vi skattebetalare i Motala kommun acceptera detta? Hur kommer dessa skatteintäkter som slussas direkt vidare till Ö-traf oss tillgodo på landsbygden?

Vi har valt att bo på landsbygden och vi har alltid vetat att det innebär att vi får skjutsa barnen, ha dubbla bilar för pendling och handling etc men NU ÄR DET långt bortanför rim och reson! Vi och våra barn har faktiskt vissa grundläggande rättigheter även fast vi bor på landsbygden!!! Våra barn har också rätt till en trygg skolgång med kontinuerlig, kompetent lärarnärvaro, aktiviteter på sommarloven och inte minst rättigheten och möjligheten att gå i gymnasium!

Hälsning / Christina Sundeck