Vem är skolmaten till för?

Vem är skolmaten egentligen till för?
 
Jag är hjärtligt trött på att skolmaten används som antingen ett sparbeting eller som ett miljöpolitiskt verktyg.
Skolmatens absolut viktigaste uppgift är att bli uppäten. PUNKT.
Barn går i skolan för att lära sig. Det är näst intill omöjligt utan mat i magen en hel dag. Då har vi inte ens snuddat vid problemen som uppstår för andra elever och deras möjlighet att lära sig om nån i klassen inte orkar med undervisningen...

Ge barnen den mat de tycker om utan pekpinnar om att "kött dödar planeten" eller blanda ner böner & linser i allt. All skolmat som INTE blir uppäten är ett misslyckande och innebär barn utan ork att lära, dels för dagen men främst i förlängningen eftersom det påverkar deras betyg och valmöjligheter och deras chanser att hitta ett jobb de tycker om och att bli en bra skattebetalare. Det är jättefokus på läroplaner, digitala hjälpmedel och mångfald men det viktigaste av allt, elevens möjlighet att lära sig något med energi i magen, det hoppar man jämfota över i skolans värld.

Jag vill avanmäla min son som går på högstadiet från skolmaten och i stället få avdrag på den kommunala skatten. Då kan jag ge honom pengar så att han kan gå till pizzerian/Ica/Östenssons/Frendo varje dag och köpa mat som han gillar så att han orkar med skolan.
Det här är en dold klassfråga, de som har råd betalar för mat både via skattsedeln och direkt till sina barn som kan välja annan mat, de som inte har råd försöker övertyga sina barn om att "äta lite iallafall" men de barnen får sämre möjligheter till inlärning i skolan. När ska vi prata om det här?
Jag tycker dessutom synd om alla låg- och mellanstadiebarn som inte kan välja ett alternativt kök.

Skolmaten får gärna erbjuda ett vegetarisk alternativ på samma sätt som glutenfritt och laktosfritt men VEGETARISK MAT SKA INTE VARA NORM.

Skolverket skriver att skolmaten kan "användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati" men ingenstans står det att barnen ska tvingas äta vegetarisk mat istället för vanlig mat. Erbjud gärna alternativa rätter (veggo, andra kulturer/länder etc) som KOMPLEMENT så att de elever som är nyfikna får prova men det viktigaste är fortfarande att barnen äter skolmaten så att de orkar med skolan. Om det innebär mos & köttbullar varje vecka, vad spelar det för roll? Och förresten VARFÖR måste man absolut dela upp det i olika fack? Är det verkligen viktigt? Varför inte varje dag servera:
- kolhydrat med och utan gluten och laktos (t.ex. ris, möjligen i olika varianter)
- protein från växt och köttriket (t.ex. en korvstroganoff och en bönstroganoff)
- därtill kalla eller varma grönsaker
Är t.ex. potatisbullar att klassa som en vegetarisk rätt? Pannkakor? Potatissoppa? Nästan alla gillar ju det. Är det verkligen viktigt?

Dessutom är jag fortfarande övertygad över att ur ett miljöperspektiv är det bättre med här-/närproducerad mat oavsett var proteinet kommer ifrån (kött, bönor etc) än vegetarisk (eller ekologisk) mat som har färdats runt halva klotet, ett konkret förslag som jag skrev om här är lägre moms på mat som producerats inom 10mil!

Jag har en vegetarisk dotter och en köttbulle-son. Det är fullständigt självklart att jag här hemma lagar mat som båda tycker om. Jag gör det på temat ovan dvs samma kolhydrat till alla, samma gryt-ingredienser i två kastruller med undantag för proteinet förstås och samma grönsaker.

Från Skolverkets hemsida:
"Mat i förskolan och skolan
Maten i förskolan och grundskolan ska vara näringsriktig och kostnadsfri. När maten och ätandet är lustfyllt är det mer troligt att maten hamnar i magen och ger ork att leka och lära.
Måltiden är ett tillfälle att umgås och bygga relationer mellan barnen och med de vuxna men måltiden kan också integreras i det pedagogiska arbetet. Den kan användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati."

Allt är lantisarnas fel!

Hela jorden ruttnar. Det är lantisarnas fel.

Isarna smälter och haven svämmar över. Det är lantisarnas fel.

Isbjörnarna svälter och insekterna dör ut. Det är lantisarnas fel.

Växthuseffekten går bananas och väderrelaterade katastrofer står som spön i backen. Det är lantisarnas fel.

Skolan stängs i Godegård och barn gråter när de blir trötta. Det är också lantisarnas fel.

Nja, där kanske gränsen går men ni fattar vad jag menar. Allt som är fel i HELA världen kan uppenbarligen kopplas till oss som INTE bor i storstäder eftersom:

• vi inte köper elbilar eftersom de inte funkar utan laddstolpar var tredje mil, speciellt inte på vintern
• vi eldar i vedspisar, offentlig prygling verkar vara ett lämpligt straff för det enligt miljöfascisterna
• vi tankar diesel eftersom vi åker långa sträckor och HATAR att stå och tanka i snålblåsten, dessutom kanske vi faktiskt trodde att vi gjorde miljön en tjänst före diesel-skandalen
• vi misstror svindyrt importerat ekologiskt och handlar rotfrukter, grönsaker och ägg i närmsta gårdsbutik
• vi inte är lyx-lakto-dino-ovo-veganer som äter konstgjord mat utan äter det mesta som växer och produceras i närheten, oavsett om vi är vegetarianer eller inte
• vi har trädgårdar där man kan gå runt och strosa och klippa gräset med en helvetesmaskin
• vi i stor utsträckning kan ägna oss åt något som kallas "grillning" i perioden mellan hällregn och ökentorka och som uppenbarligen innebär livshotande utsläpp
• vi har fullt med kossor och hästar och getter och får som fiser så fruktansvärt så att vår atmosfär upplöses i dimma, samma djur förresten som stadsbor gärna äter och som håller den biologiska mångfalden vid liv
• vi har dämt upp precis ALLA älvar och floder så att ALLA fiskar & ålar dör, samma uppdämningar förresten som förser många av stadsborna med el
• vi helt enkelt är korkade eftersom vi bor kvar på landet (mer om det i ett annat inlägg, jag får fortfarande tunnelseende och hjärtklappning när jag tänker på det...)

Och det mest rubbade av allt är att det framställs som att det är SVENSKA lantisars fel att det går åt helvete med ALLT!!!

Det känns som att det är rimligt att anta att mänskligheten bidrar till klimatförändringarna men varför tror svenska politiker och miljöfascister att Sverige kan påverka detta överhuvudtaget?

Vi tittar på några bilder för att lugna ner oss. Du ser den där lilla delen högst upp nästan utan flygplan? Det är Sverige... Att vi är självutnämnd "Världens Största Klimatbov Som Ska Laga Allt" känns kanske lite skevt...

  

Enligt FN släpper varje svensk ut 4 ton koldioxid varje år. Det är ju svinmycket!!! Det blir 40.729.164 ton från alla svenskar VARJE år. 40 miljoner ton!!!
Snabbkoll på Kina med 8 ton koldioxid per kines varje år. Det var ju dubbelt så mycket. Fast de är ju lite fler... Totalt blir det 11.121.529.280 ton, det är 11.122 miljoner ton.
Indien 2.503 miljoner ton.
USA 5.152 miljoner ton.
Japp, Sverige med våra 40 miljoner ton ligger så långt efter att det nästan inte går att mäta!

Sverige bidrar bildligt talat med en fis i rymden i mänsklighetens globala klimatpåverkan. Om vi i Sverige på allvar vill påverka klimatförändringen i världen så måste pengarna satsas där utsläppen är som störst, inte föra in vegetariska dagar i svenska skolor. Det är klart att vi i Sverige också ska dra vårt strå till stacken, några tydliga klimatförbättrande åtgärder är t.ex:

• fiber i hela Sverige så att resandet kan minska och ersättas i större utsträckning av digitala möten
• fler och bättre fungerande tåg (det behöver INTE gå fortare) för gods och persontrafik
• större satsningar på miljöbränsle till bilar och lastbilar eftersom Sverige är för stort för elteknik i många år framåt
• fler som bor där mat produceras så att transporterna minskar, varför inte ha en lägre moms i affären för mat producerad närmare än 10 mil?

Här snackar vi konkreta förslag på "grön skatteväxling" inte nåt jäkla "landsbygdsbidrag" som det oftast heter när det egentligen är precis tvärtom. Allt är INTE lantisarnas fel. Det är tvärtom vi som bor i landsbygd och glesbygd som ska hjälpa Sverige nå miljömålen och då behövs det stora satsningar, inte bidrag.

Säg det här till alla ni möter.
Dela det här så att regeringskansliet drunknar.
Tjata på politikerna tills deras öron faller av.
Och viktigast av allt: bo på landsbygden!!!

Dags att instifta Landsbygsdialoger i Motala kommun!

Motala kommun är så mycket större än Motala tätort. Cirka en tredjedel av invånarna i Motala kommun bor utanför Motala tätort, många av dem bor i Borensberg men allra flest utanför alla tätorter och småorter. Det är demokratiskt bekymmersamt. Hur säkerställer Motala kommun att alla får komma till tals som vill? Vems ansvar är det? Det finns många bygdelag och byaråd (härefter kallat Lokala utvecklingsgrupper, LUG) i vår kommun men fångar de verkligen upp allas röster?

Det här kan inte lastas över på de enskilda LUGerna, de kan faktiskt inte veta hur täckningen av LUGer i kommunen ser ut. Jag anser att Motala kommun har ett ansvar att dels tillse att alla som bor utanför Motala tätort får veta vilka LUGer som ligger närmast och dels prata med LUGerna så att de är villiga att utöka sina geografiska områden. Dessutom behöver antagligen Motala kommun hjälpa till att skapa nya LUGer på vissa håll. Allt detta är en förutsättning för att den stora mängd människor som bor utanför Motala kommun ska känna sig delaktiga. Jag tror att det senaste valresultatet, där de då styrande rödgröna tappade 7,77%, speglar att många i Motala kommun känner sig uteslutna, rundade, överhoppade, ej delaktiga men kanske framförallt odemokratiskt behandlade. Jag väntar med spänning på Motala kommun, your move!

Nästa steg i demokratiarbetet på landsbygden är att säkerställa att en dialog förs innan beslut fattas, jag tror att det skulle vara en styrka att etablera ett forum DIALOG i Motala kommun med specificerade grunduppgifter t.ex.:

• definiera vad syftet med dialogen är (klarlägga eller förbereda något)
• identifiera ev problem som kan uppstå längs vägen
• faktainsamling från boende, politiker, tjänstemän, möjliga utförare & ev expertis
• identifiera var ekonomiska förutsättningar regleras och om det finns några offentligt kommunicerade ramar
• identifiera om det finns några speciella relevanta tidsaspekter avseende frågeställningen
• inventera ev ansvarsfrågor och ägandeförhållanden mellan t.ex. kommun/landsting/länsstyrelse/stat/privata aktörer
• identifiera möjliga lösningar att överlämna till antingen politiker/tjänstemän eller annan part

Dialogerna ska ha fasta roller, gemensamt för alla dessa dialoger måste vara att deltagarna representerar hela frågeställningen dvs:

• boende (kanske representerade av LUGer)
• politiker
• tjänstemän
• ev experter
• möjliga utförare

Vi på landsbygden behöver Landsbygdsdialoger.

• Det genomförda mötet mellan LUGerna, Ö-Traf och Motala kommun angående kollektivtrafiken kan anses vara startskottet på Landsbygdsdialog: Kollektivtrafik.
• I norra kommundelen pågår äntligen diskussioner runt ett ev öppnande av Godegårds skola, det skulle kunna genomföras som Landsbygdsdialog: Skola.
• Det skulle behövas en Landsbygdsdialog: Kommunikation som hanterar bredbandsfrågor, nedläggning av fast telefoni mm, här har Tjällmo och Godegård redan dragit igång möten men det kanske skulle vara lättare att gehör och få tjänstemännen att arbeta för uppkomna frågor om det drivs av kommunen.
• Enligt MVT planeras för en "större förstudie över alla förskolor utanför tätorten med start under 2019" vilket är av enormt stort intresse ur ett landsbygdsperspektiv, här finns en kanonchans att initiera Landsbygdsdialog: Förskola!
• På sikt skulle man kunna tänka sig Landsbygdsdialog: Bostadsbyggande.
• Det finns självklart behov av kommunövergripande dialoger (kanske äldreomsorg) och även tätortsdialoger (kanske fritidsgårdar).

Ett sådant här arbetssätt skulle kunna gå att applicera på mängder av olika frågeställningar när de dyker upp, när nappar Motala kommun på detta???

Kollektivtrafik för femtioelfte gången...

I veckan som var genomfördes ett möte mellan byaråd i Mtl kommun, politiker i Mtl kommun samt Östgötatrafiken. Mötet var initierat av Anders Bengtson (landsbygdsutvecklare i Mtl kommun) och Ewa Carlgren Nilsson (projektledare för "Service i samverkan" från Hela Sverige ska leva). Jag deltog från Korskrogs Byaråd tillsammans med 12st representanter från andra bygdelag/byaråd från norr till söder i Motala kommun.

Från politikerhåll deltog Erik Backman (M), Jan Arvidsson (C), Kjell Fransson (L) Elias Georges (S), Elias Hallén (mp) och Amanda Hellman (S). Från Östgötatrafiken deltog VD Sofia Malander (jurist i botten, tydligen jätteviktigt att berätta?) och två herrar till. Mötet inleddes med ett presentationsvarv och därefter fick alla landsbygdsrepresentanter några minuter var för att lyfta sina frågor.

Jag hade med mig tre frågor från Korskrog:

• Gymnasieelever boende i hela kommunen måste kunna ta sig till gymnasiet, oavsett om de läser i Motala, Linköping eller Mjölby kommun.
• Skolskjutsarna ska vara öppna för allmänheten i mån av plats. Det innebär också att kompisar ska kunna följa med varandra hem efter skolan i mån av plats.
• Det vore önskvärt med någon/några kvällsturer på landsbygden så att ungdomar (och även vuxna) kan ta sig hem från kvällsaktiviteter t.ex. Kulturskolan.

De andra landsbygdsrepresentanter lyfte dessa och andra frågor t.ex. bättre pendlingstrafik och att närtrafikens tider bör utökas.

Därefter var det Östgötatrafiken som skulle bemöta våra frågor och önskemål. Ö-trafs VD började med att berätta om Ö-trafs övergripande mål (bl.a. att bidra till regional utveckling) men slutade sin beskrivning med att kollektivtrafiken inte kan lösa allas enskilda rese-önskemål.

Efter detta ställdes ett stort antal frågor från landsbygdssidan (och även några från politikerhåll) där Ö-trafs VD's svar på nästan alla frågor var:

• De följer sina direktiv från Region Östergötland
• De stora trafikstråken är viktigast
• Några nya (nygamla) busslinjer är inte aktuellt, då får Motala kommun betala det helt själva i Ö-trafs regi (tilläggslinjer)
• Motala kommun bestämmer vem som får åka med skolskjutsarna (Motala kommun betalar för skolskjutsar som Ö-traf utför eftersom det är kommunens ansvar att tillse att grundskoleelever kommer till skolan)
• Motala kommun får inte bedriva allmän kollektivtrafik
• Vi ska vara glada för att Östgötapendeln går till/från Motala
• All kollektivtrafik är olönsam, även de proppfulla linjerna i Linköpings innerstad
• Landsbygdslinjerna är inte speciellt klimatsmarta

Inga av ovanstående svar var ju speciellt konstruktiva (utom det ang skolskjutsarna) avseende landsbygdsfrågorna.

Det positiva för landsbygden i Motala kommun var att politikerna som deltog verkade lyssna på våra problem och flera gånger ifrågasatte kommunens eget regelverk rörande skolskjutsar och gymnasieelever. Förhoppningsvis leder det till snabba, enkla förbättringar som påverkar vardagen för många barnfamiljer. Däremot är det inte lönt att hoppas på nya/nygamla busslinjer inom en snar framtid, men förhoppningsvis kommer politikerna att ta med våra frågor till Region Östergötland och försöka bearbeta den skattefinansierade vägen.

Närtrafiken förtjänar ett eget omnämnande. Flera landsbygdsrepresentanter var mycket nöjda men skulle önska utökade tider, vilket Ötraf avvisade med en väl underbyggd förklaring: fordonen är  upptagna i rusningstrafik varför Närtrafiken aldrig kan bli ett alternativ för vare sig skol- eller jobbpendling.
Närtrafiken är en pedagogisk utmaning, de som nyttjar den kanske inte är fena på internet och det är ju det enda stället som Närtrafiken finns beskriven på. Dessutom är förklaringen galet komplicerad. Icke desto mindre så verkar Närtrafiken funka enligt de på mötet som använder den. Prova gärna själv och lämna synpunkter rörande hållplatser, tider mm till Ö-traf så att de kan förbättra den.

Förhoppningsvis blir det en fortsättning på kollektivtrafikdiskussionen i samma forum lite längre fram, det som känns positivt nu är att vi verkar ha påbörjat en dialog med framför allt Motala kommun!

Man skulle rent av kunna tänka sig att det kallas för Landsbygdsdialog: Kollektivtrafik?
Kanske ska det även finnas Landsbygdsdialog: Bredband? Där finns det redan ett arbete startat av Godegård och Tjällmo som det går att haka på.
Finns det fler Landsbygdsdialoger som behövs?
Heureka! :-)

Jämlikhet, rättvisa eller ingenting för landbygden?

Ett demokratiskt och välmående samhälle är en komplex historia. En del saker är rättvisa, andra är jämlika. Vi betalar t.ex. olika mycket skatt. Det tycker jag är rättvist, alla drar sitt strå till stacken och så räcker förhoppningsvis summan till alla. Ett jämlikt skattesystem där alla betalar på kronan lika mycket skulle förstås inte fungera.
  

Problemet är att jämlikhet och rättvisa kostar pengar. För det mesta skattepengar.

Kollektivtrafik, rättvis eller jämlik?
Om kollektivtrafiken skulle vara jämlik då skulle det gå bussar var sjätte minut över hela landsbygden. Det är naturligtvis helt orimligt.
Men hur skulle en rättvis kollektivtrafik se ut då?
Ur ett nationellt perspektiv så är det gymnasieelever som fyller bussarna. Man kan då enkelt föreslå att en rättvis kollektivtrafik ska grundas i att tillgodose att alla gymnasielever ska kunna ta sig till och från skolan eftersom de inte kan välja att ta t.ex. bilen eftersom de flesta inte har vare sig körkort eller bil. Om man dessutom vill minska antalet bilresor av miljömässiga hänsyn så kan man förstås planera in några turer som passar för jobbpendlare också (om det passar för gymnasieeleverna så passar det kanske även deras föräldrar?). Det kallar jag en rättvis kollektivtrafik!

Skola, jämlik eller rättvis?
Skolan är lite jobbig ur den här aspekten. Eleverna som grupp ska behandlas galet jämlikt, det ska inte spela någon roll var du bor; du ska ha rätt till en jämlik skola med bra lärare, lokaler och läromedel oavsett var i Sverige (eller Motala kommun) du bor. Eleverna som individer däremot måste behandlas rättvist vilket innebär att individuella anpassningar måste göras oavsett om du har lätt att lära, svårt att sitta still eller behöver extrahjälp.

    

Huruvida själva undervisningen är jämlik eller rättvis i Motala kommun har jag inte fakta att bedöma (fast "en skola för alla" och nedläggningen av Ekenäs anser jag är ett gravt feltänk) men närheten till skola måste också vägas in eftersom trötta barn naturligtvis har svårare att tillgodogöra sig undervisningen oavsett hur bra den är.
Det är djupt orättvist att 6-åringar har uppemot en timme enkel resa till sin anvisade skola. Det är också gravt orättvist att lägga ner en fungerande skola som dessutom har bland de bästa resultaten i hela Motala kommun med motiveringen att kvalitén är för dålig, dessutom mitt i ett läsår.
Vad är då rättvist?
Jag anser att låg- och mellanstadiebarn inte ska ha längre restid än 30min enkel resa och så får skolorna hamna där de hamnar, det är min typ av rättvisa. Det finns ingen entydig forskning som visar att små skolor skulle ge sämre utbildade elever, snarare tvärtom.
Och lika självklart ska förskola och äldreboende ligga i anslutning till låg- och mellanstadieskolorna, det finns så många vinster med det. Först de uppenbart ekonomiska med samordning av kök, bibliotek, datasal, gympasal mm och utöver det den sociala biten för både unga och gamla.

Räddningstjänst, jämlik eller rättvis?
Räddningstjänst är ytterligare en funktion som måste vara jämlik så tillvida att alla ska ha lika rätt till hjälp vid olyckor, bränder etc. En fullt ut jämlik räddningstjänst med lika kort utryckningstid och samtliga resurser till alla adresser skulle säkert innebära 4-6 brandstationer i Motala kommun och det är förstås orimligt.
Hur ser en rättvis räddningstjänst ut då?
Ja den är förstås spridd över kommunen i form av kapabla frivilligbrandkårer som komplement till brandstationen i Motala och framförallt lokalt förankrade, det märktes ju inte minst vid sommarens bränder.

Kommunikation, jämlik eller rättvis?
Alla fast bosatta ska självklart ha tillgång till fast telefoni (eller tillräckligt god teknik) samt bredband. Detta är inte en rättvisefråga, alla ska ha jämlika förutsättningar i hela kommunen.
Om nu Telia får för sig att riva det fasta telefonnätet för att underhållet är för dyrt på landsbygden så anser jag att Motala kommun är skyldiga att driva Telia framför sig tills ett fullgott alternativ finns på plats. Nu sitter man och väntar och hoppas att det ska lösa sig självt, vilket det förstås aldrig kan göra. Motala kommun måste stå upp för sina medborgare och kräva färdiga alternativ innan kabeln stängs ner.
Likadant med bredband. Motala kommun måste trycka på bredbandsbolagen så att de tar med även mindre "lönsamma" områden med färre abonnenter i sina erbjudanden. Idag är bredband en förutsättning i vardagen för många, både företag och privatpersoner och om man även vill möjliggöra för fler att kunna arbeta hemifrån i hela Motala kommun så är det en absolut förutsättning att bredband finns överallt. Här finns inga gråzoner tycker jag, bredband till alla är enda svaret!

Det är självklart att allt i Motala kommun inte kan vara jämlikt mellan landsbygd och tätort men lite jäkla rättvisa kan man åtminstone begära.