lördag 3 mars 2018

Hot och hat, del 3

Hot och hat hör inte hemma i vare sig ett demokratiskt samhälle eller i politiken. Där är vi helt överens, Elias Georges och jag.
  
Elias skriver idag en debattartikel i MVT där han belyser problemen med hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda och övrig kommunal verksamhet. Ur ett nationellt perspektiv anser jag att han har helt rätt, de ökande klyftorna i samhället driver fram en polaririsering i vi-mot-dem vilket innebär att några alltid känner sig missgynnade oavsett frågeställning (integration, skatter, skolval etc) och därmed mer maktlösa ju längre från påverkansmöjligheter de uppfattar sig. Med maktlöshet följer misstro och med misstro följer aggression och/eller passivitet och allt detta snurrar vidare i en nedåtgående spiral för samhället och demokratin.
 
I det lokala perspektivet i Motala kommun har vi säkert en del av den nationella problematiken men jag anser att den största källan till polarisering i Motala kommun är maktfullkomligheten hos vissa individer i den politiska majoriteten. Genom att INTE informera, förankra, dialogisera, förklara, bemöta, kommunicera eller ens svara respektfullt på frågor så skapar man en stor del av känslorna maktlöshet och misstro hos väljarna alldeles på egen hand och därmed driver man på aggressions/passivitetsspiralen utan att annat bränsle behövs. Detta förstärks ytterligare av att de olika nämnderna, i mitt tycke, har fått alldeles för stor makt varpå beslut kan tas för fort utan tillräcklig insyn och förankring hos allmänheten.
 
Jag har hittills deltagit vid kommunfullmäktigemöten vid fyra tillfällen och det är en sorglig historia ur ett demokratiskt perspektiv. Andemeningen är god, allmänheten bjuds in att ställa frågor till majoritet och opposition i kommunfullmäktige men det bygger förstås på att frågeställarna och frågorna bemöts med respekt. För en icke-politiker krävs beslutsamhet, mod och fritid för att komma dit, till skillnad från politiker som sitter där med ofta lång erfarenhet och ibland även lön. För majoriteten svarar ofta Camilla Egberth och Niklas Rudberg. Jag anser att de förefaller dåligt pålästa (även om frågorna är inskickade innan) och de är i vissa fall nonchalanta i sina svar med en stor dos "lilla-gumman-attityd" där de påfallande ofta inte svarar på frågan utan pratar i egen sak. Därmed inte sagt att detta gäller för samtliga politiker från majoriteten, faktum är att när någon annan i sällsynta fall får svara så är de ofta pålästa och respektfulla.
  
Motala kommun lider helt klart av polariseringar: tätort - landsbygd, politiker - väljare etc men det beror tyvärr till stor del på politikerna själva. När de dessutom tar till brösttoner om hot och hat som enligt granskningen jag gjorde var taget ur luften så bidrar det bara till ännu mer misstroende.

Jag kan inte nog understryka att hot och hat INTE är acceptabelt i vårt samhälle, men att kalla saker för hot och hat gör inte att man kan gömma sig bakom det!
På måndag ska ledamöterna i kommunfullmäktige få en utbildning angående hot, våld och trakasserier. Förhoppningsvis kommer huvuddelen av utbildningen att bestå i hur det förebyggande arbetet ska utformas. En mycket enkel början är att börja behandla medborgarna med respekt, att tillhandahålla information i god tid samt att delta i dialog före och efter beslut. Sedan kan inte alla gilla alla beslut, men det är mycket enklare att acceptera ett hårt beslut om man åtminstone haft möjligheten att få förstå bakgrunden.
  
Om de styrande i Motala kommun tror att alla landsbygdsbor vaknar med ett hånfullt flin och högaffel i handen för att jaga politiker så tror de faktiskt fel. Vi anser att landsbygd och tätort behöver varandra för att skapa en rikare kommun ur alla perspektiv. Möt oss halvvägs så står vi där och väntar.
   
Mötesplats Landsbygden

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Utredning: Landsbygdsskolor i Motala Kommun

 Jag förstår verkligen INTE Motala kommuns politiker, nästan oavsett partifärg. Nu ska det dras igång en utredning om skolorna på landsbygde...