Nåväl, idag ställde Emelie Gemzell, förälder från Godegård följande 6 st frågor:
● Endast ett (1) förändringsalternativ, nedläggning, togs upp i den bristfälliga utredningen om Godegårds skola. Självklart finns det FLERA olika alternativ till förändring och utveckling att utreda!
○ Fråga: Varför bjöd man inte in representanter för skolan, föräldrar och bygderåd till samråd INNAN utredningen startades?
● Vi saknar förståelse och vilja från politiker och tjänstemän att sätta sig in i den hotbildmot livet på landsbygden och vårt gemensamma behov av hållbar samhällsutveckling för hela Motala kommun, som nedläggningsbeslutet av en landsbygdsskola innebär. Nedläggningen av Godegårds skola har exempelvis slagit hårt på vårt äldreboende Solgläntan, eftersom att skolan och äldreboendet delade matsal. Nu finns bara 1 av 3 tjänster kvar i köket vilket har begränsat möjligheterna till matserveringen där väldigt.
○ Fråga: Var finns helhetsperspektivet och nyttorna med att lägga ner skolor på landsbygden?
● Klimat- och miljöaspekterna av den ökande trafiken som skolnedläggningen nu för med sig har inte diskuterats över huvud taget. Vi har ett gemensamt ansvar att uppfylla Parisavtalet!
○ Fråga: Varför tar kommunen inte hänsyn till detta?
● Kostnadsökningen och tidsspillet för föräldrar som måste skjutsa sina barn extra mil varje dag har heller inte tagits hänsyn till i den bristfälliga utredningen.
○ Fråga: Hur tänker ni att skolbeslutet bidrar till social hållbarhet när barnens fritid förbrukas till transporter?
● Allt detta ser vi som bor på landsbygden mycket allvarligt på. Vi menar att övergripande komplexa samhällsbyggnadsfrågor ALDRIG bör avgöras av en handfull skolpolitiker i en enskild nämnd vars förvaltning inte sysslar med samhällsbyggnad.
○ Fråga: Är det möjligt att initiera att en oberoende haveriutredning görs som syftar till att reda ut faktiska konsekvenser och hur en optimal process för hur samhällsviktiga förändringar egentligen bör gå till för att upplevas som trygg och demokratisk för medborgarna?
● Vi i Godegård har efter nedläggningsprocessen av Godegårds skola med bl a falska anklagelser om att bedriva hot och trakasserier och vara farliga, förlorat allt förtroende för Motala kommun. Innan vi kan gå vidare med att engagera oss i landsbygdsutvecklingsfrågor så måste kommunen återskapa detta förtroende.
○ Fråga: Hur ska kommunen återskapa det förtroendet?
Jag påstår att alla frågorna är relevanta, självklart ur ett specifikt Godegårds-perspektiv men även som allmänna landsbygdsstrategifrågor och förtroendefrågor.
Hur sorgligt är det då inte att Rudberg avfärdar fråga 1-5 med "nedläggningen gick rätt till, det har förvaltningsrätten också sagt" istället för att ta frågorna på allvar. Miljöfrågan till exempel, är en typisk övergripande fråga som man från politiskt håll mycket väl kan ha en åsikt om. Man har faktiskt redan haft det, redan 2015 formulerades följande i LUP 15-18 (Lokalt utvecklingsprogram:
Sedan kliver Motalas flaggskepp Egberth upp och svarar på fråga nr 6.
"Det krävs två för tillit och förtroende"Jösses, vad ska man säga?
Egberth ljög i direktsänd radio om att det fanns diarieförda hot från Godegårdsborna mot politikerna, detta var enligt min granskning av alla diarieförda hot en direkt lögn som inte på något sätt har tagits tillbaka (om Egberth hade missförstått något t.ex.). Förtroendebyggande? Nja, pass på den.
Mot bakgrund av ovanstående "hot" så ställde majoriteten in debatten i Godegård. Tillitsskapande? Nja, "ett ostron har mer ryggrad" är ett citat som flyger genom huvudet på mig i dessa dagar.
Dessutom är det så att politikerna sitter i en maktposition kontra medborgarna. Det borde ligga i själen på varje politiker med ett högre syfte att vilja göra gott att väljarna ska känna tillit till och förtroende för de politiker som väljarna faktiskt har valt.
Jag är så innerligt nöjd att jag INTE har röstat på sossarna i Motala kommun, de förtjänar varken min tillit eller mitt förtroende!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar