Reflektion i efterskott över Allmänhetens frågestund 16/4

I eftermiddags kunde jag tyvärr inte delta vid Allmänhetens frågestund under Kommunfullmäktiges möte i Motala, men tack vare att Godegårds Bygdegård live-sände via Facebook så kunde jag titta i efterskott, för övrigt skulle det vara ett busenkelt sätt för Motala kommun att live-sända hela mötena via Facebook (i brist på tillgång till "riktiga" webbsändningar) om man bara ville...

Nåväl, idag ställde Emelie Gemzell, förälder från Godegård följande 6 st frågor:
  
● Endast ett (1) förändringsalternativ, nedläggning, togs upp i den bristfälliga utredningen om Godegårds skola. Självklart finns det FLERA olika alternativ till förändring och utveckling att utreda!
○ Fråga: Varför bjöd man inte in representanter för skolan, föräldrar och bygderåd till samråd INNAN utredningen startades?
 
● Vi saknar förståelse och vilja från politiker och tjänstemän att sätta sig in  i den hotbildmot livet på landsbygden och vårt gemensamma behov av hållbar samhällsutveckling för hela Motala kommun, som nedläggningsbeslutet av en landsbygdsskola innebär. Nedläggningen av Godegårds skola har exempelvis slagit hårt på vårt äldreboende Solgläntan, eftersom att skolan och äldreboendet delade matsal. Nu finns bara 1 av 3 tjänster kvar i köket vilket har begränsat möjligheterna till matserveringen där väldigt.
○ Fråga: Var finns helhetsperspektivet och nyttorna med att lägga ner skolor på landsbygden?
  
● Klimat- och miljöaspekterna av den ökande trafiken som skolnedläggningen nu för med sig har inte diskuterats över huvud taget. Vi har ett gemensamt ansvar att uppfylla Parisavtalet!
○ Fråga: Varför tar kommunen inte hänsyn till detta?
 
● Kostnadsökningen och tidsspillet för föräldrar som måste skjutsa sina barn extra mil varje dag har heller inte tagits hänsyn till i den bristfälliga utredningen.
○ Fråga: Hur tänker ni att skolbeslutet bidrar till social hållbarhet när barnens fritid förbrukas till transporter?
 
● Allt detta ser vi som bor på landsbygden mycket allvarligt på. Vi menar att övergripande komplexa samhällsbyggnadsfrågor ALDRIG bör avgöras av en handfull skolpolitiker i en enskild nämnd vars förvaltning inte sysslar med samhällsbyggnad.
○ Fråga: Är det möjligt att initiera att en oberoende haveriutredning görs som syftar till att reda ut faktiska konsekvenser och hur en optimal process för hur samhällsviktiga förändringar egentligen bör gå till för att upplevas som trygg och demokratisk för medborgarna?
 
● Vi i Godegård har efter nedläggningsprocessen av Godegårds skola med bl a falska anklagelser om att bedriva hot och trakasserier och vara farliga, förlorat allt förtroende för Motala kommun. Innan vi kan gå vidare med att engagera oss i landsbygdsutvecklingsfrågor så måste kommunen återskapa detta förtroende.
○ Fråga: Hur ska kommunen återskapa det förtroendet?
 
  
Jag påstår att alla frågorna är relevanta, självklart ur ett specifikt Godegårds-perspektiv men även som allmänna landsbygdsstrategifrågor och förtroendefrågor.

Hur sorgligt är det då inte att Rudberg avfärdar fråga 1-5 med "nedläggningen gick rätt till, det har förvaltningsrätten också sagt" istället för att ta frågorna på allvar. Miljöfrågan till exempel, är en typisk övergripande fråga som man från politiskt håll mycket väl kan ha en åsikt om. Man har faktiskt redan haft det, redan 2015 formulerades följande i LUP 15-18 (Lokalt utvecklingsprogram:

Att då inte respektera frågeställaren och frågan med att åtminstone ge ett svar utifrån ett allmänt hållet perspektiv är... ja vad ska jag säga... sorgligt är det närmsta jag kommer.

Sedan kliver Motalas flaggskepp Egberth upp och svarar på fråga nr 6.

"Det krävs två för tillit och förtroende"

Jösses, vad ska man säga?
Egberth ljög i direktsänd radio om att det fanns diarieförda hot från Godegårdsborna mot politikerna, detta var enligt min granskning av alla diarieförda hot en direkt lögn som inte på något sätt har tagits tillbaka (om Egberth hade missförstått något t.ex.). Förtroendebyggande? Nja, pass på den.
Mot bakgrund av ovanstående "hot" så ställde majoriteten in debatten i Godegård. Tillitsskapande? Nja, "ett ostron har mer ryggrad" är ett citat som flyger genom huvudet på mig i dessa dagar.
Dessutom är det så att politikerna sitter i en maktposition kontra medborgarna. Det borde ligga i själen på varje politiker med ett högre syfte att vilja göra gott att väljarna ska känna tillit till och förtroende för de politiker som väljarna faktiskt har valt.

Jag är så innerligt nöjd att jag INTE har röstat på sossarna i Motala kommun, de förtjänar varken min tillit eller mitt förtroende!

Inskränka möjligheten att ställa frågor vid KF-möten? Dåligt aprilskämt?

Jag läser till min stora förvåning att Egberth vill "strama upp reglerna runt allmänhetens frågestund", förvisso oklart hur och varför.

Vill jag missförstå med flit (för övrigt en paradgren för politiker) så kan jag tolka det som att "allmänheten", dvs bl.a. jag, har blivit för jobbiga och näsvisa.

Jag vänder mig även mot att allmänhetens frågestund "bara" skulle användas för frågor angående Godegårds skola, Jag har deltagit vid hittills fem tillfällen (senaste nötterna finns här) och endast ställt några få frågor ang detta, resten av mina frågor rör allt från landbygden i allmänhet till demokratins sotdöd.

Om man är folkvald politiker så vill jag gärna tro att man vill göra gott, göra skillnad för sina väljare (enligt vad man själv tror på för ideologi förstås). Om väljarna då ifrågasätter utredningar och tagna beslut så kanske första instinkten inte ska vara "fan vad de gnäller!" utan kanske mer åt hållet "undrar varför de gnäller?"

Allmänhetens frågestund är oerhört viktig ur ett demokratiskt perspektiv eftersom det kanske är det enda tillfället som enskilda medborgare i Motala kommun faktiskt kan komma till tals med den politiska ledningen. Eftersom demokratin i Motala kommun i övrigt har kört i diket enligt min mening är det demokratisk härdsmälta att begränsa allmänhetens frågestund!

Om Egberths oro rör vem som ska svara på frågorna så är det väl ett internt bekymmer i KF tänker jag? Dessutom tror jag att det utreddes under hösten att frågor får ställas såväl till styret som till oppositionen (som grupper). Så mitt svar är att Egberth får gå hem och titta vilka huvuden hon har att välja på, de som bör kunna svara från hennes politiska sida är hon själv eller nämndernas ordföranden om de inte vill kasta in någon sakkunnig. Oppositionen får utse egna svarspersoner.

Hur svårt var det på en skala?

Och våra folkvalda politikers eventuella drömmar om att göra gott för sina väljare lämnar jag därhän...

Kollektivtrafik, för femtielfte gången...

Ni som har följt mig ett tag vet att jag är mäkta irriterad på hur kollektivtrafiken fungerar (eller kanske mera INTE fungerar) i Motala kommun!!! Jag har ställt frågor om detta på fem KF-möten i ett halvår nu (suck, dags att skaffa ett liv kanske?) utan några speciella framsteg.

Så, i ett försök att vara lösningsorienterad istället för problemfokuserad så har jag skrivit ihop en marknadsanalys som Motala kommun gärna får använda, alldeles gratis faktiskt! Slit den med hälsan!

 

Nötter från KF 5/3

Så har det varit kommunfullmäktigemöte igen. Jag deltog för femte gången med frågor. Denna gången bad Elias Georges oss frågeställare att vara kortfattade eftersom KF's ledamöter skulle få en utbildning ang hot & hat, läs mer om min respons ang hot & hat här.
    
Jag ställde följande frågor vid allmänhetens frågestund den 5/3 (fast i kortformat eftersom vi skulle skynda oss, alla ledamöter hade tillgång till frågorna via sammanträdesportalen sen innan):
     

1: Jag har ställt frågan "Hur ska gymnasieelever utan kollektivtrafik kunna ta sig till/från gymnasiet?" vid fyra KF-möten (innan detta).

• Den 28/8 hänvisade KF till Östgötatrafikens Närtrafik "en service vardagar kl. 09.00-12.30 och 17.00–22.00". Detta är förstås fullständigt omöjligt att använda för gymnasieelever med skoldagar kl 8-16.
• Den 9/10 när jag ställde frågan igen (eftersom Närtrafiken inte fungerar för gymnasieungdomar) svarade KF att dagen efter KF-mötet (alltså 10/10) var ett möte med Ö-trafs VD inplanerat då detta ska tas upp igen.
• När jag ställde frågan den 13/11 om vad som hade kommit ut av mötet den 10/10 så svarade KF att det hade resulterat i att de hade kommit överens om att det behövs ett möte.
• Den 11/12 hade inget nytt hänt utan det skulle bli ett möte i "jan/feb nångång".

-> Min fråga till majoriteten är: Vad händer egentligen? Det är över ett halvår sedan jag ställde första frågan.

-> Svaret denna gång var att det ska ske ett möte denna vecka (alltså v10) och det arbetas för en lösning till hösten. Hoppsan. Fast nu vet ju vi alla att det inte är samma sak som att det faktiskt är löst till hösten. Men ändå. Stay tuned...

    

2: Den 28/8 och den 9/10 ställde jag frågan "Var är strategin för personalförsörjning avseende förskolelärare och lärare som kommunen lovade ta fram enligt MVT 15/6-17?"

• Svaret den 28/8 var att "nu finns det väl lärare i Fornåsa" vilket var ett helt irrelevant svar på frågan.
• Den 9/10 var svaret att det "pågår en översyn av förvaltningens kompetensförsörjningsarbete.
• Den 11/12 frågade jag när översynen förväntades vara klar samt hur resultatet kommer att presenteras? Rolf Hansson berättade att arbetsgruppen har fokuserat på förutsättningarna för personalen i en vid bemärkelse (han nämnde bla kompetensutveckling och kollektivtrafik) men skulle snart gå vidare i arbetet.

-> Mina frågor till majoriteten är: Vad har hänt de senaste tre månaderna? När kan översynen förväntas vara klar samt hur kommer resultatet att presenteras?   
-> Rolf Hansson var sjuk så inget svar på denna fråga.

    

3: Vid KF den 13/11 reflekterade jag över det positiva i att förskolorna i t.ex. Tjällmo, Godegård och Fornåsa svämmar över av barn och att det faktiskt antagligen kommer att ske nybyggnation på en del småorter i kommunen vilket innebär att det sannolikt tillförs ännu fler barn och frågade "Var är planerna för utbyggnad av förskolorna bums och skolorna inom 5 år?". KF svarade inte på frågan utan relaterade istället till en åldersväxling i lokalerna som används i Klockrike (samnyttjande av lokaler mellan förskola-skola).

Den 11/12 frågade jag när detta ska börja användas på fler småorter i kommunen så att t.ex. Tjällmo-föräldrar slipper hämta-lämna barn på förskola i Borensberg? KF svarade då att de tittar på att öppna en avdelning i Granliden.

-> Min fråga till majoriteten är: Nu är det nästan 3 månader sedan beskedet på KF att avdelningen skulle öppnas, när sker invigningen? Det tog ju bara 3 månader att lägga ner Godegårds skola.

-> Direkt svar (nästan chockerande): Granliden öppnar 3:e april! Det måste vara underbara nyheter för de som dagispendlar till Bbg idag. Sedan kan man undra varför det tog från augusti till mars innan det blev verklighet men ändå! Grattis Tjällmo! Nu är foten i dörrspringan...

    

4: Vid KF den 13/11 ställde jag frågan "Finns det en visselblåsarfunktion för de anställda i Motala kommun som säkerställer anonymitet?". KF svarade att "frågan hade beretts tidigare men det hade inte sjösatts eftersom det främst är till för grova anklagelser mot högre chefer och några såna har ju inte kommit fram så då behövs det ju inte".

Den 11/12 frågade jag då självklart hur man kan veta att det inte har funnits grova anklagelser mot högre chefer om man inte har haft möjlighet att anmäla? Den svarande från KF berättade då arbetet med visselblåsarfunktion pågår, vilket förvånade flera KF-ledamöter som inte hade hört talas om detta tidigare!

-> Min fråga till majoriteten är: Vad har hänt under se senaste 3 månaderna?

-> Dagens svar förstod jag nog inte riktigt. Egberth hänvisade till att en utbildning i jäv & etik skulle genomföras och att anställda kan lämna synpunkter i LedMot. Fast förra gången sa Egberth att en visselblåsarfunktion var under framtagning? Inte helt tillfreds med det svaret kan jag säga.

   

5: Den 11/12 berättade jag att jag hade läst i MVT den 1/12-17 att Tekniska förvaltningen skulle se över att "alla skolor ska vara anslutna till en ordentlig gång- och cykelväg". Jag frågade då om det gällde ALLA skolbarn dvs om även alla barns vägar till/från skolbusshållplatserna ingår i uppdraget? Detta fick jag inget svar på.

-> Mina frågor till majoriteten är när översyn och ev. ombyggnad av barns vägar till skolbusshållplatser kommer att ske samt när översyn och ev. ombyggnad av skolbusshållplatser kommer att ske?

-> Dagens svar var att så hade de aldrig sagt och nån artikel har de inte hittat. Det som pågår är att skolvägar inne i Motala ses över i samband med att gator byggs om.
Vi kan börja i artikel-änden. Det är klart att det finns en artikel, både i MVT och Corren som en vänlig själ i KF räckte upp handen och meddelade.
Frågan om "alla skolor" skulle uppenbart inte tolkas som "alla skolor" och det kanske var underförstått av den som blev intervjuad men som läsare tolkar jag uttalandet som det faktiskt står i artikeln.

     

6: Jag skulle gärna vilja veta om det finns en fastställd generisk beslutsprocess för politiska och tjänstemannamässiga ärenden i Motala kommun. En generisk beslutsprocess har ett förutbestämt antal steg med fastställda avstämningspunkter, vilka mandat som gäller för den enskilda avstämningen, vilket underlag som ska ligga till grund för de olika stegen etc. Den generiska beslutsprocessen kan sedan anpassas efter respektive nämnd och förvaltning efter beslut i antagligen KF.

-> Mina frågor till majoriteten är: Finns det fastställda beslutsprocesser i Motala kommun? Hur dokumenteras beslut om vilka ärenden som fördelas direkt till nämnderna och vilka som ska tas upp i KF?

-> Svaret blev att det självklart finns, i enlighet med kommunallagen, Motala kommuns verksamhetssystem heter LedMot och är öppet för alla. Där finns allt kristallklart beskrivet runt beslutsprocesser. Spännande. Jag kanske synar det kortet.

    

7: Den 21/2-18 skrev Åke Svensson i MVT att han förordar en medborgardialog angående förhållandet stad-landsbygd och om resurserna däremellan fördelas rättvist. Jag tycker förstås att det är ett utmärkt förslag-

-> Min fråga till KF är: Hur ser KF på detta?

-> Svaret blev att det inte är en KF-fråga alltså kan inte KF svara. Hoppas att det blir en KF-fråga snart då.

   

8: Jag har under hösten 2017 deltagit vid Allmänhetens frågestund vid fyra tillfällen (innan idag). Jag har alltid presenterat mig med namn och även ofta som ansvarig för bloggen, FB-sidan och nätverket Vägrenarna. Jag har ställt frågor om allt möjligt (bl.a. ovanstående frågeställningar) och vid ett av fyra tillfällen även om nedläggningen av Godegårds skola. Jag har vid flera tillfällen skickat skriftliga frågor som återfinns i Motala kommuns Sammanträdesportal och även signerat med mitt namn och Vägrenarna.

• Den 16/10-17 skickade jag ut ett frågeformulär till samtliga partier representerade i KF underskrivet med mitt namn och Vägrenarna. Den 20/12-17 svarade Socialdemokraterna i Motala att de inte tänkte svara utan skriva en debattartikel i slutet av dec -17 istället.
• Den 15/2-18 sändes en minidebatt angående landsbygden i Östnytt (senare även i SVT1) där Camilla Egberth och Jan Arvidsson deltog. Camilla Egberth påstod sig inte ha varken sett eller hört den så kallade Motståndsrörelsen (alltså Vägrenarna) här i KF och om någon har varit här så har det "bara" gällt Godegårds skola. När Jan Arvidsson då påtalade att jag har varit i KF ett flertal gånger och dessutom skickat skriftliga frågor till samtliga partier i KF så nekade Camilla Egberth även till att känna till detta trots att S faktiskt har svarat på mina frågor.

-> Mina frågor till majoriteten är: Hur ska jag kunna vara tydligare med mitt budskap, vem jag är och vad jag representerar? När kommer debattartikeln från S som klargör vilka prioriterade frågor S har?

-> Camilla Egberth högläste innantill på KF från Vägrenarnas sidhuvud "Ett demokratiskt experiment: Går det att påverka politiker och tjänstemän i Motala kommun så att hänsyn tas till landsbygden och dess förutsättningar?" och eftersom det inte stod att Vägrenarna är en förening så förstod hon inte att det var det som SVT hänvisade till i debatten. Och resten av frågeställningen svarade hon inte på. Jag blir lite beklämd och tar fram min mentala skämskudde.

   

Ja det var det!
Den 16:e april kl 13:30 är det dags för KF möte igen.
Ses vi där? Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är att vi "vanliga medborgare" syns i KF. Denna gång hade jag sällskap av min mamma Marie-Anne Sundeck, Emelie Gemzell och Jonas Nordén (som live-sände frågestunden via Godegårds Bygderåd).

 

Hot och hat, del 3

Hot och hat hör inte hemma i vare sig ett demokratiskt samhälle eller i politiken. Där är vi helt överens, Elias Georges och jag.
  
Elias skriver idag en debattartikel i MVT där han belyser problemen med hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda och övrig kommunal verksamhet. Ur ett nationellt perspektiv anser jag att han har helt rätt, de ökande klyftorna i samhället driver fram en polaririsering i vi-mot-dem vilket innebär att några alltid känner sig missgynnade oavsett frågeställning (integration, skatter, skolval etc) och därmed mer maktlösa ju längre från påverkansmöjligheter de uppfattar sig. Med maktlöshet följer misstro och med misstro följer aggression och/eller passivitet och allt detta snurrar vidare i en nedåtgående spiral för samhället och demokratin.
 
I det lokala perspektivet i Motala kommun har vi säkert en del av den nationella problematiken men jag anser att den största källan till polarisering i Motala kommun är maktfullkomligheten hos vissa individer i den politiska majoriteten. Genom att INTE informera, förankra, dialogisera, förklara, bemöta, kommunicera eller ens svara respektfullt på frågor så skapar man en stor del av känslorna maktlöshet och misstro hos väljarna alldeles på egen hand och därmed driver man på aggressions/passivitetsspiralen utan att annat bränsle behövs. Detta förstärks ytterligare av att de olika nämnderna, i mitt tycke, har fått alldeles för stor makt varpå beslut kan tas för fort utan tillräcklig insyn och förankring hos allmänheten.
 
Jag har hittills deltagit vid kommunfullmäktigemöten vid fyra tillfällen och det är en sorglig historia ur ett demokratiskt perspektiv. Andemeningen är god, allmänheten bjuds in att ställa frågor till majoritet och opposition i kommunfullmäktige men det bygger förstås på att frågeställarna och frågorna bemöts med respekt. För en icke-politiker krävs beslutsamhet, mod och fritid för att komma dit, till skillnad från politiker som sitter där med ofta lång erfarenhet och ibland även lön. För majoriteten svarar ofta Camilla Egberth och Niklas Rudberg. Jag anser att de förefaller dåligt pålästa (även om frågorna är inskickade innan) och de är i vissa fall nonchalanta i sina svar med en stor dos "lilla-gumman-attityd" där de påfallande ofta inte svarar på frågan utan pratar i egen sak. Därmed inte sagt att detta gäller för samtliga politiker från majoriteten, faktum är att när någon annan i sällsynta fall får svara så är de ofta pålästa och respektfulla.
  
Motala kommun lider helt klart av polariseringar: tätort - landsbygd, politiker - väljare etc men det beror tyvärr till stor del på politikerna själva. När de dessutom tar till brösttoner om hot och hat som enligt granskningen jag gjorde var taget ur luften så bidrar det bara till ännu mer misstroende.

Jag kan inte nog understryka att hot och hat INTE är acceptabelt i vårt samhälle, men att kalla saker för hot och hat gör inte att man kan gömma sig bakom det!

På måndag ska ledamöterna i kommunfullmäktige få en utbildning angående hot, våld och trakasserier. Förhoppningsvis kommer huvuddelen av utbildningen att bestå i hur det förebyggande arbetet ska utformas. En mycket enkel början är att börja behandla medborgarna med respekt, att tillhandahålla information i god tid samt att delta i dialog före och efter beslut. Sedan kan inte alla gilla alla beslut, men det är mycket enklare att acceptera ett hårt beslut om man åtminstone haft möjligheten att få förstå bakgrunden.
  
Om de styrande i Motala kommun tror att alla landsbygdsbor vaknar med ett hånfullt flin och högaffel i handen för att jaga politiker så tror de faktiskt fel. Vi anser att landsbygd och tätort behöver varandra för att skapa en rikare kommun ur alla perspektiv. Möt oss halvvägs så står vi där och väntar.
   

Mötesplats Landsbygden