fredag 13 oktober 2017

Nötter efter ytterligare ett KF-möte...

Denna gång var vi två föräldrar och en mormor som besökte Motala Kommunfullmäktiges öppna möte den 9/10-17. Jag hade skickat in nio st skriftliga frågor en vecka innan mötet som du kan läsa här i sin helhet Vägrenarna, Frågor till allmänhetens frågestund eller för den delen i handlingarna till mötet (leta fram och klicka på mötet så kommer kallelse upp, handlingarna finns under respektive agendapunkt).
Jag var förstås nyfiken på om det skulle innebära klarare, tydligare svar på mina frågor när de hade hunnit förbereda sig och generellt sett så blev jag inte lika oseriöst bemött som förra gånen. Däremot så är vi nog inte helt överens om att jag fick "bra" svar på mina frågor:
  1. Var är strategin för personalförsörjning avseende förskolelärare och lärare som kommunen lovade ta fram enligt MVT 15/6-17? Det kanske är möjligt att det inte är ett problem i stan där lärarna med lätthet kan undervisa på flera skolor, men i landsbygdsskolorna ÄR det ett problem att hitta lärare med ”rätt” behörigheter i förhållande till resten av lärarna på just den skolan (eftersom det är flera mil mellan skolorna).
    Dagens svar
    var att det "pågår en översyn av förvaltningens kompetensförsörjningsarbete" som kanske eller kanske inte leder till en strategi i ett dokument. Och dessutom så har vi väl lärare nu i Fornåsa?
    Behöver jag tillägga
    att jag inte anser att det är ett tillräckligt bra svar? 
      
  2. Har investeringen med paddorna utvärderats så att det blir det pedagogiska hjälpmedel som det var tänkt? Genom att lägga allt ansvar för det digitala läromedlet på lärarna så kommer arbetet med att leta efter, utvärdera och introducera appar att ta mångfalt längre tid eftersom alla lärare måste göra samma jobb parallellt. Borde det inte funka ungefär som med läroböcker att läraren har ett fåtal att välja på som redan är genomgångna och godkända av huvudmannen i de respektive ämnena?
    Dagens svar
    var att jag helt hade fått det om bakfoten ang läroböcker, huvudmannen granskar inte alls utan alla lärare får välja läroböcker fritt nu för tiden. Angående paddorna så hade några (tre?) skolor provat lite först så det borde funka fint.
    Eftersom jag inte är lärare själv utan bara mamma så vet jag inte tvärsäkert hur det funkar med läroböcker nu för tiden men det är väl just det som är grejen, paddorna är nya så lärarna kan inte välja som de alltid har gjort utan allt är nytt!? Själva grundfrågan gömdes bakom läroboksresonemanget så jag fortsätter nog undra...
      
  3. Hur ska gymnasieelever utan kollektivtrafik kunna ta sig till gymnasiet? Vid förra mötet hänvisade kommunen till Östgötatrafikens Närtrafik "en service vardagar kl. 09.00-12.30 och 17.00–22.00". Detta är förstås fullständigt omöjligt att använda för gymnasieelever med skoldagar kl 8-16.
    Dagens svar var att Motala kommun har tjatat och försökt komma till tals med Östgötatrafiken i flera år angående kollektivtrafiken i allmänhet och gymnasieeleverna i synnerhet, dagen efter KF-mötet (alltså 10/10) är ett möte med Ö-trafs VD inplanerat då detta ska tas upp igen.
    Det här ska bli väldigt intressant att följa. Något säger mig att kommunen och Ö-traf har olika uppfattningar i den här frågan...
      
  4. Hur är det tänkt att landsbygdsbarnen ska kunna ta del av t.ex. sommarlovsaktiviteterna som anordnas i Motala? Även här hänvisade kommunen vid förra mötet till Närtrafiken. Närtrafik som för 12-åringen från Korskrog -> Borensberg (det är BARA dit han kan åka med Närtrafiken!) kostar 30:- enkel resa för 7km. Därutöver ska ordinarie bussbiljettpris till Motala betalas på 40:-. Det kostar alltså 70:- för 12-åringen att ta sig till Motala enkel resa. I tiden mellan KF-mötena har uppenbart Sveriges Regering (av alla instanser) räddat Mtl Kn i bara farten när det gäller kollektivtrafik under sommarlovet (regeringen skjuter till pengar till sommarlovskollektivtrafik) för åtminstone högstadie- och gymnasieelever. Så frågan blev något modifierad: Motala Kommun har väl planerat att landsbygdsbarnen via gratis närtrafik ska kunna ta del av t.ex. sommarlovsaktiviteterna som anordnas i Motala nu när regeringen skjuter till pengar till sommarlovskollektivtrafik?
    Dagens svar blev att det är Ö-trafs huvudvärk.
    Min känsla på det typ *suck*...
      
  5. Varför har inte ett förändrat upptagningsområde utretts i utredningen runt Godegårds skola? Ett förändrat upptagningsområde räddade Smedsby skola från nedläggning för några år sedan och de verkar ha en blomstrande verksamhet nu.
    Dagens svar var att det var inte sant. Smedsbys upptagningsområde ändrades nu nyligen för att avlasta stadsskolorna, det har inte hänt tidigare och framförallt inte i samband med ev nedläggningshot.
    Det är fullt möjligt att jag har missförstått de som berättade om när Smedsby skola hade ont om elever för kanske 5-10 år sedan.
      
  6. Varför har inte de rimligtvis positiva möjliga konsekvenserna för inflyttning av det av kommunen önskade tågstoppet i Godegård utretts i utredningen runt Godegårds skola?
    Dagens svar var att kommunen inte kan påverka om tågen ska stanna och dessutom så vet man inte om det blir så eller om det skulle påverka inflyttningen.
    Jag håller med om det senare, kommunen kan inte veta hur det skulle påverkas om det blev ett tågstopp. Desto större anledning att arbeta för ett tågstopp, att behålla skolan och att göra en ordentlig landsbygdsutredning innan man tar så drastiska beslut som en skolnedläggning innebär för hundratals människor.
      
  7. Varför är inte utredningen angående Godegårds skola underkänd pga att elevantalet i utredningen inte stämmer med verkligheten, inte ens nulägesantalet stämmer? Alla slutsatser som baseras på detta blir per automatik felaktiga.
    Dagens svar var att det inte kunde röra sig om så många elever så att det hade påverkat utredningen.
    Tyvärr hade jag inte tillräcklig kunskap eller backup för att kunna bemöta detta på mötet.
      
  8. Har de ökade skolskjutsarnas kostnader tagits med i beräkningen av den planerade besparingen på 2,5 MSEK om Godegårds skola läggs ner?
    Dagens svar var att det är inte av besparingsskäl man lägger ner skolan utan ren omsorg om elevernas och deras skolgång, ev kostnadsökningar till följd av nedläggningen är inte bildningsnämndens ansvar.
    Här blir jag bestört. Att lägga ner en fullt fungerande skola med goda resultat "av omsorg av barnen" är illa med tanke på allt dåligt det drar med sig för barn och föräldrar i form av långa skolresor, kanske flytt mm. Men om det inte ens finns ett ordentligt grundmurat ekonomiskt motiv då är det faktiskt skandal!
    Snacka om dubbelfel, dyrt och dåligt!!!
      
  9. Varför ställer inte Motala Kommun högre krav på Östgöta-trafiken med avseende på kollektivtrafiken i kommunen? I styrdokumentet ”Regionalt trafikförsörjningsprogram förÖstergötland 2030” på Region Östergötlands hemsida finns nästan en hel A4-sida med målsättningar för Östgötatrafiken. Inga av dessa krav har någon som helst bäring på vare sig landsbygd eller Motala kommun heller för den delen, Ö-trafs mål handlar om att underlätta och öka resande inom samt till/från Linköping och Norrköping. ”Insatsprogram för landsbygd” är en välformulerad rapport på Region Östergötlands hemsida där man bl.a. kan läsa om vikten att bibehålla närservice och transportmöjligheter så att befolkningen bor kvar och även att inflyttning stimuleras. Varför behöver inte Ö-traf ta hänsyn till sitt eget ”Insatsprogram för landsbygden” när det gäller kollektivtrafiken? Varför ska vi skattebetalare i Motala kommun acceptera detta? Hur kommer dessa skatteintäkter som slussas direkt vidare till Ö-traf oss tillgodo på landsbygden?
    Dagens svar var precis samma som på fråga 3 ovan dvs att Motala kommun har tjatat och försökt komma till tals med Östgötatrafiken i flera år angående kollektivtrafiken i allmänhet och gymnasieeleverna i synnerhet, dagen efter KF-mötet (alltså 10/10) är ett möte med Ö-trafs VD inplanerat då detta ska tas upp igen.
    Det här ska bli väldigt intressant att följa. Något säger mig att kommunen och Ö-traf har olika uppfattningar i den här frågan...
Kommentera gärna om ni har bättre kunskaper/information än vad jag har rörande frågorna ovan, antingen öppet här/Facebook eller via mail/messenger.

2 kommentarer:

  1. Några kommentarer på dina frågor och de svar du fick...

    5. Varför har inte ett förändrat upptagningsområde utretts i utredningen runt Godegårds skola? Mitt svar till KF: Det är sant att de gav den anledning just då. Att det skulle bli trångt i skolorna i centrala Motala. Men att det "råkade" gynna Smedsby skolan var inte direkt någon nackdel för Rudis. Dessutom, om man har ändrat upptagningsområdet för den anledningen kan man definitivt göra det igen för en annan anledning. Det var barn precis utanför upptagningsområdet till Godegård som sökte till Godegård. Vi kunde visa att det skulle innebära en ökning av elevantal i skolan och inte skulle innebär en betydande kostnadsökning för kommunen... speciellt om man jämför med den kostnadsökning som föräldrarna måste ta pga en nedläggning av skolan.

    7. Varför är inte utredningen angående Godegårds skola underkänd pga att elevantalet i utredningen inte stämmer med verkligheten, inte ens nulägesantalet stämmer? Mitt svar till KF: OM de hade gjort en ordentlig prognos genom att använda rätt statistik istället för att bara räkna på antal barn född i området under våren 2017, hade de sett att ett fel i data har faktiskt utfall i alla prognoser framåt. Det kan inte bli något annat eftersom man måste alltid använda sig av historiska data för att kunna göra en prognos.

    Dessutom ska man ta det som händer i närliggande områden in i beräkningen. Motala skolor (1-9) hade sjunkit i elevantal under 15 år fram till 2014 när det började öka igen. Det som brukar hända då är att det följs av en ökning i population i närliggande områden också. Vi börjar se det i Tjällmo t.ex. och De Geersfors ökade med 50% på bara några år. Jag antar att det händer hos er också. Det sker en generationsskifte med många unga människor som väljer att bo på landet och som nu har flera möjligheter att kunna göra det.

    Fel i data (fel elevunderlag) har ingen påverkan på deras tabell eftersom hela prognosen är felgjort i utredningen. Det är inte en projektion dem har gjort utan det är bara en enkel räkning av antal nyfödda barn t.o.m. april 2017. Finns ingen utrymme för in- eller utflyttning under dem kommande 7 åren (!!!) i deras prognos!! Helt overkligt och löjligt att en nedläggning kan baseras på detta underlag.

    8. Har de ökade skolskjutsarnas kostnader tagits med i beräkningen av den planerade besparingen på 2,5 MSEK om Godegårds skola läggs ner? Mitt svar: Jag håller med dig. Man blir bara förbannad. Det ör såklart ekonomi men problemet är att de har inte beräknat på det och inser säkert nu att det blir ingen besparing i alla fall. Nej... Godegårds skola går inte back enligt den nya lärartjänst-upplägg. De ger inte en ekonomisk prognos för HT-2017 eller VT-2018. Vi har gjort det utifrån mindre antal lärare (som det är just nu jämfört med förut) och skolan går inte back alls. Friskolorna skulle få världens kap om de tog emot Godegårds skola. 100% behöriga lärare, bra resultat, och nu även en väldig bra ekonomi. Den redovisning om ekonomi kommer vi att släppa snart och då får bildningsnämnden hitta på något annat "bäst för barnen" eller något annat mantra kanske.

    SvaraRadera
  2. Hej, det bästa är förstås att ni med god insyn i Godegårds skola bemöter KFs svar, antingen på nästa KF-möte eller på annat sätt. Jag har tyvärr dålig insyn i sakfrågorna utan är upprörd "å landsbygdens vägnar" och försöker stötta er i kampen så gott det går.
    mvh / Vägrenarna (Christina)

    SvaraRadera

Utredning: Landsbygdsskolor i Motala Kommun

 Jag förstår verkligen INTE Motala kommuns politiker, nästan oavsett partifärg. Nu ska det dras igång en utredning om skolorna på landsbygde...